Sunrise on the reaping av Suzanne Collins

 

Happy Hunger games! May the odds be EVER in your favor!

Vi befinner oss i Panem, det som en gång var USA. Landet styrs med järnhand av den enorma huvudstaden. Runt den finns de 12 distrikten som kämpar för att överleva i en värld som ständigt kontrolleras av huvudstadens vakande öga. För längesedan försökte distrikten att göra uppror mot huvudstaden, men misslyckades.

 Som en påminnelse om rebellernas nederlag tvingas nu distrikten varje år att skicka en pojke och en flicka mellan 12 och 18 år till Hungerspelen. Ungdomarna lottas ut inför publik och skickas till en enorm arena, där de tvingas kämpa mot varandra tills endast en återstår. Allting livesänds, i huvudstaden ses spelen som fantastisk underhållning, medan det för distrikten är en tid av sorg och rädsla.

 Denna bok tar sin början på Slåtterdagen, dagen då ungdomarna ska lottas ut, under Hungerspelens 50:e år. För att fira jubileet kommer det denna gång att lottas ut dubbelt så många ungdomar som tvingas delta i Hungerspelen, 48 stycken istället för 24.

 Sextonårige Haymitch Abernathy i distrikt 12 gör sitt bästa för att inte tänka på den stundande slåttern. Han vill bara att dagen ska vara över så att han kan andas ut och fortsätta sitt liv med sin familj och sin stora kärlek.

När hans namn ropas ut under slåttern, krossas alla hans drömmar. Han slits bort från sina nära och förs till huvudstaden i sällskap med tre distriktskamrater. På plats förbereds de på att bli instängda i arenan. Men trots att han inte hyser några förhoppningar om att någonsin se distrikt 12 igen, vaknar också något annat i Haymitch. En gnutta av trots. Om han ändå ska dö, så ska han se till att han ställer till saker för huvudstaden innan dess. Han tänker förstöra arenan.

Denna bok utspelas 24 år innan originalböckerna och Hungerspelen håller fortfarande på att formas till det brutala spektakel vi senare känner igen. I Sunrise on the reaping ligger fokus mycket på huvudstadens propaganda och förtryck. Huvudpersonen i boken, Haymitch, är den som senare agerar handledare åt Katniss och Peeta i originalböckerna. Då är han en nedbruten, alkoholiserad man med skarp tunga och mörk humor. Hur blev han sådan? Hur såg hans Hungerspel ut? Vad tvingades han göra för att överleva? Äntligen får vi svaren! Haymitch är en karaktär som jag alltid har tyckt om och jag är glad över att hans historia äntligen berättas. Tempot i boken är rappt, språket flyter på. Det är plattan i mattan från start och jag älskar det! Den unge Haymitch är något helt annan än den vresige man vi träffar i originalböckerna. Den här Haymitch är fylld av kärlek och drömmar.

  I likhet med tidigare böcker i serien är det en rå och brutal värld som skildras och man lämnar inte Panem oberörd. Om man har läst de andra böckerna i serien så vet man hur den här boken slutar, men det spelar liksom ingen roll, jag fastnar i historien oavsett. Vissa av karaktärernas interaktioner känns lite forcerade och det är lite väl många sångtexter för min smak. Men jag tyckte mycket om boken och skulle gärna se ytterligare bakgrundsböcker för andra karaktärer i Hungerspelens universum.

Kamera Obskyra av Elin Edberg

I den lilla orten Svartsel i Norrbotten bor Dante och hans tvillingsyster Ina. Svartsel, ett ställe där det aldrig händer något. Men en mörk kväll försvinner Inas bästa vän Jessika utan ett spår, vilket startar en kedjereaktion av olika oförklarliga händelser. 

Samtidigt börjar det en ny kille i Dantes klass, Örn. Det är något mystiskt över Örn, han skiljer sig från mängden och går alltid runt med en väska. Det börjar snabbt gå rykten, i stil med att han är kriminell och gömmer sig undan rättvisan. Dante känner sig märkligt dragen till Örn, han kan inte förklara det, men det känns som att han känner honom. 

Snart visar det sig att mäktiga gamla krafter har vaknat till liv i det lilla samhället. Det blir svårt att avgöra vem man kan lita på och inte. Och Dante börjar se blekare och magrare ut för varje dag. Kanske kan Örns märkliga kamera hjälpa till?

Jag hade inga egentliga förväntningar på den här boken, men oj, så glad jag är att jag valde att ta hem den! Det är en oerhört välskriven bok som blandar svensk folktro med nordisk mytologi samt en gnutta skräck och resultatet är helt lysande. Karaktärerna känns levande, man känner med varenda en av dem. Det är en särskild fängslande beskrivning av Dante och hans eskalerande tillstånd. Kärleken löper som en röd stark tråd genom boken, trots att den sida för sida tätnar, blir krypande och på sina ställen rent obehaglig. 

Upplösningen är bra, den är spännande och går ihop med resten av berättelsen. Slutet öppnar upp för en fortsättning, men känns samtidigt avslutad, vilket jag uppskattar. Dock håller jag tummar och tår för att man även i fortsättningen kommer att få följa personerna i Elin Edblads fantastiska och skrämmande värld!

De tar allt ifrån mig av Linda Jones

Frida och Emmy bor i inlandet i norra Sverige. Fridas mamma Jorun är ledare för jaktlaget och det vill Frida med bli, hon tränar på skjutvallen och är nu redo för sin första älgjakt. Boendet där Jorun jobbar ska läggas ned och så kommer Länsstyrelsen och säger att älgjakten är inställd på grund av ett ovanligt djur. I byn Marken tror man inte så mycket på myndigheter, man litar inte på att någon ser till deras bästa, vill man något får man göra det själv, är inte lagen på min sida så står jag över den, lite så. Frida står ju på byns sida, men så kommer Frej och ställer till saker och ting med sina perspektiv på djur och jakt och så händer det där med Emmy och med Korsningen, som är det där djuret, som bara Frida verkar ha sett. Och sedan blir det inte som innan, inte alls. Jag drog mig länge för att läsa denna, trots flera rekommendationer, mycket på grund av jakten. Men nu ångrar jag inte att jag vågade prova och rekommenderar den istället till dig!

Ärren bär jag med stolthet av Emma Schols

 

Jag tycker tag i Oliwers och Albins händer och drar dem mot ytterdörren. Oliwers blick flackar och Albin biter frenetiskt på naglarna. Värmen från elden är olidlig. Ångesten griper tag i mig och jag skakar. 

Detta är de allra första orden i Emma Schols självbiografi, och det var här jag insåg att jag inte skulle kunna lägga ifrån mig boken om jag läste vidare. 

Kanske var det den där morbida nyfikenheten som tar tag i oss alla -- Schols skriver ju om någonting hemskt som de flesta av oss aldrig kommer att uppleva. Om hjältemod vi alla hoppas kunna visa och brutal smärta vi aldrig någonsin vill känna. Kanske läste jag febrilt vidare bara för att det var så galet att en människa kan gå igenom något sådant här. Vad det än var så läste jag i alla fall vidare; jag kunde inget annat. 

Morgonen den 3 september 2019 räddade nämligen Emma Schols livet på sina sex barn då familjens hus börjat brinna. Med svåra brännskador på 93% av kroppen fördes hon till sjukhus, och länge visste inte ens läkarna själva om hon skulle överleva. 

2022 utgav Emma Schols (med hjälp av fotograf och journalist Frida Funemyr) en självbiografi om händelsen, och visst var det den morbida nyfikenheten som fick mig att börja läsa; men det var ärligheten -- om branden, ångesten, smärtan, rädslan, barnen, familjen, dödslängtan, livsglädjen, kärleken, ett brustet hjärta, den oerhört svåra kampen ut från sjukhuset -- ja, allt hon upplevde, som fick mig att fortsätta. Som fick mig att skriva den här recensionen. 

Längre än vanligt är den, och med god anledning: detta är en bok som måste läsas, helt enkelt. 

Omöjliga varelser av Katherine Rundell

 Välkommen till Öriket Arkipelagen, ett kluster av vilda, frodiga öar där alla mytologiska, fantastiska varelser fortfarande lever. Här möts Mal och Christopher. Christopher är på besök i Skotska högländerna, hos sin morfar. Han får göra vad han vill, förutom att klättra längst upp på berget. Såklart gör han just det och räddar en Grip från att drunkna i sjön.  En Grip är ett djur som kombinerar ett örnhuvud med vingar och framben och ett lejon med bakben och svans. Inte så vanligt i Skottland alltså. Christopher hamnar i Arkipelagen och möter Mal som har lärt sig att flyga med hjälp av en mantel och är på flykt från en mördare.

Någon eller någonting hotar allt liv i Arkipelagen och på något sätt är Mal och Christopher utvalda att ta reda på vad det är och kanske stoppa utvecklingen. Den här boken är utsedd att bli en modern klassiker och det tror jag med! 

Den femte årstiden av N. K. Jemisin

 

En enda stor kontinent är allt som finns kvar på jorden; vulkaner, tsunamis och stormar härjar fritt, och efter tusentals år är människans enda kulturarv överlevnad. Men karaktärerna i den här boken vet lika lite som läsaren om hur det blev just såhär; dem lever sina liv som vem som helst, så bäst de kan. Essun, till exempel, bor i den lilla byn Tirimo med sin make Jija och deras barn Uche och Nassun. En dag kommer hon hem och hittar Uches sargade kropp i bostaden, hennes man och dotter borta, och helt plötsligt förändras allting. Genom Essuns resa att hitta sin make och sin dotter får vi veta mer om vad som har hänt på jorden -- hur vissa människor kan kontrollera marken runtom dem, och varför dessa människor både fruktas och förlitas på. Berättelsen är en motsägelsefullt grundad science fiction-fantasy, och själv satt jag ofta och funderade på vad som skulle hända (eller kanske ännu viktigare; vad som redan hade hänt) -- men även så rycktes jag med i karaktärernas liv, inte minst för det unika sättet författaren har valt att skildra deras olika perspektiv på. 

Boken rekommenderas starkt på modersmålet engelska, men finns även på svenska!

Djupvattnet av Marit Sahlström

 

Det fanns ett hus berättar Morfar, ett hus som byggdes på sjöstranden och ägaren lyssnade inte på varningarna som sa att det var för nära sjön. Last efter last av grus och annat kördes dit och huset byggdes för att ganska snabbt glida neråt tills det helt var uppslukat av Djupvattnet, den superdjupa sjön där Morfar bor. Milo och hans familj åker dit på sommaren, det här varma, torra sommaren där inget är sig likt och alla gråter. Simon, Milos storebror håller sig isolerad på sitt rum och ingen kommer åt honom. Milo kämpar med svåra anfall då han förlorar medvetandet, men han försöker ändå skapa en vardag med bad och fiske. Han saknar sin kompis Zeke också, de verkar glida ifrån varandra med det som man inte kan tala om. Genom spelandet träffar han Phoenix och någonting börjar spira, någonting försiktigt läkande. Morfars granne Sirkka finns där också och Milo hjälper henne med att måla trappan och andra sysslor och långsamt närmar de sig sorgen. Sirkka förlorade sin man och sin femåriga dotter när det var skogsbrand, de kom helt enkelt inte hem igen efter att ha gått ut i skogen. Sirkka säger att ingenting är Milos fel och Milo förstår inte vad hon  menar. Han vill ju bara ha Simon tillbaka som det var förut.

Gwen & Art är inte kära av Lex Croucher

Legenden om Kung Arthur har ni kanske hört talas om? I denna roman har några hundra år gått sedan dess och Arthur som är ättling till den gamla legenden är trolovad med Gwendoline, prinsessa av England. Men både Gwen och Art är kära i andra och avskyr varandra med en glöd som grundar sig i tvånget att ingå äktenskap och därmed gå emot allt som skriker NEJ, däribland sin sexuella läggning och den man är förälskad i, det som kanske är det viktigaste ändå. När de båda hamnar i knipa tvingas de att samarbeta genom ett avtal där de ska ge sken av att gilla varandra för att övertyga sina familjer. Gwen och Gabriel är tvillingar, Gwen är kär i riddaren Lady Bridget Leclair , Arthur är tänd på Gabriel som är kronprins och Gabriel, vem eller vad gillar han egentligen? Det blir som ni förstår, lite förvecklingar i denna komiska roman där vägen till äkta kärlek inte är direkt spikrak. Och Gwen och Arthur kanske inte hatar varandra i slutet, det får vi se. Det här är en rolig, charmig bok som är ett riktigt lyckopiller!

Lyras färd av Philip Pullman

Jag tycker så mycket om serien den mörka materian, både som bok- och som tv-serie. Som bok är serien en av mina stora läsupplevelser! Denna nya serie, boken om stoft, är därför riktigt efterlängtad av mig. Denna första del utspelar sig före Guldkompassen när Lyra är ett spädbarn och fortsättningen, Det hemliga riket utspelar sig efter händelserna i den mörka materian. I boken får vi möta Malcolm, en ung pojke som är ägare till en kanot som heter La Belle Sauvage när han tillsammans med Alice, en flicka som jobbar på värdshuset som Malcolms föräldrar äger, räddar Lyra undan vattenmassorna när klostret där hon hålls gömd översvämmas. Egentligen tål de inte varandra, Alice och Malcolm, men de tvingas att samarbeta mot både naturens krafter och lömska personer som alla jagar efter Lyra. Boken är spännande precis hela tiden och både Malcolm och Alice är underbara karaktärer. På biblioteket finns serien både på svenska och engelska. 

Vrakstrand av Elin Bengtsson

Sam bor med sin Mormor och Morfar i ett kustsamhälle på Västkusten. Sams mamma var bara 16 år när hon fick henne och kort därefter dog hon i en olycka. Linas rum står orört efter att hon dog och hon är liksom närvarande i Sams liv på något sätt. Katten Morrisette är länken till Lina och kan enligt Sam röra sig mellan det levande och döda. Förövrigt pratar inte mormor och morfar så mycket om omständigheterna kring Sams pappa. Men så kommer Lau, som är barn till morfars kompis, och flyttar in i Linas rum och hen får saker att börja hända, vad var det egentligen som hände efter den där olyckan som är som ett sår i det lilla samhället? Kan man läka från att ha förlorat ett barn? Tillsammans utforskar Sam och Lau vad som gömmer sig i tystnaden och vilka vägar som finns framåt. 

Rent hus av Alia Trabucco Zerán

En liten flicka har dött, förstår vi och redan från första meningen hör jag rösten, Estelas, tjänsteflickans röst som tar mig i handen och leder mig fram genom denna drabbande historia. Estela har flyttat från landsbygdens Chile till storstaden Santiago för att bli hembiträde hos en välbärgad familj med ett litet barn. Estela vill jobba ihop pengar för att återvända och hjälpa sin mamma och skapa sig ett riktigt liv, men åren går och precis som mamman varnade henne så blir hon fast. Hon har ett litet krypin bakom köket och arbetar med sina enformiga uppgifter hela dagarna. Den här romanen handlar om arbetets villkor, maktlöshet och att vara osynlig och obetydlig för de med makten och pengarna. I det starka klassamhället som skildras är människor utan makt utbytbara och Estelas lilla motsåndskamp slås obönhörligt ned, det är en rasande kamp som knappt märks utåt, det är hjärtskärande och drabbande.
 

Järnulven av Siri Pettersen

Jag tyckte att Odinsbarn-serien var skrämmande och otäck, men denna nya serie är ännu mer otäck och kanske till och med bättre. Det är omöjligt att slita sig. Serien utspelar sig i samma värld som Odinsbarn och de kopplas ihop på flera sätt. Här är vi i staden Náklar och träffar Juva som är vargjägare. Hon har hittat sin familj i sitt jaktlag och håller sig långt ifrån sin "riktiga" familj som är blodläsare. Hemma i blodläsarhuset har hon aldrig känt sig trygg och hon vet att de luras och skor sig på människors rädslor och osäkerhet. I centrum av Náklar finns portarna som gör att man snabbt kan ta sig mellan olika delar av riket. De drivs av vargblod och är anledningen till att jägarna behövs. Men det är något märkligt med blodet och ulvsjukan sprids i staden. Det blir Juva och hennes gängs uppgift att döda även de ulvsjuka och Juva vill sätta stop för dödandet av både varg och människa och ta reda på vad det är som egentligen händer. En märklig kraft har återkommit och en varelse som läsare av Korpringarna kommer känna igen får en central roll. Boken är oupphörligt spännande och välskriven, men ganska våldsam och rå. 

Jag är bara ett jävla äckel av Henrik Ståhl och Titti Persson

 Henrik ska börja högstadiet och känner ett stort hopp om att nu blir det annorlunda, på högstadiet kommer han kunna vara sig själv och slippa vara rädd. Men Henriks hopp grusas och hans högstadiestid blir ett helvete. Det är smärtsam läsning. 

Jag läste denna i ett enda streck, det är en skildring av att vara ett offer genom skolan, att utsättas hela tiden, vara konstant rädd och samtidigt upptäcka att ingen kan hjälpa en, det verkar inte finnas någon hjälp att få. Trots att man har bra föräldrar, andra vuxna som lyssnar och kompisar, som visserligen också är offer, men ändå. De står alla helt handfallna. För att bryta våldspiraler är riktigt svårt, som offer bryts man också ner och orkar kanske inte göra motstånd. I boken får vi följa Henriks kamp, nederlag, hopp och förtvivlan och hoppet när högstadiet är slut och framtiden hägrar, en framtid man kan välja själv. Och på grund av motgångarna så blir Henrik starkare och kanske bättre rustad för den väg han till slut valde.

Det här är en stark berättelse om Henrik som genom hela skolan är utsatt för svår mobbing, Henrik är annorlunda, smart och klurig, gillar rollspel och att göra film, han är liten och smal. Men boken är också rolig för Henrik ger inte upp och hittar egna sätt att göra motstånd, sätt som inte någon väntat sig. Och du, det finns hjälp fast man inte alltid ser utvägar.

Vinterflickor av Laurie Halse Anderson

Om man inte innan förstår psykologin bakom ätstörningar så får man här en förståelse för hur lätt det är att hamna snett, hur fort det går utför och hur farlig dessa sjukdomar är. Men det är inte därför man läser denna bok, tror jag. Det är för sättet den är skriven på, språket och personerna. Ja, Lia kanske mest. Lia som har förlorat sin bästa vän Cassie till ätstörningarna som förenade dem. Åh vad jag känner med henne! Natten Cassie dog ringde hon Lia 33 gånger utan att Lia svarade och hon tvingas leva med skulden, begrava sin kompis och stå emot föreställningen om att hon måste följa efter in i döden. Laurie Halse Anderson skriver också så att man förstår dragningskraften i kontrollen av maten och träningen, urkraften som krävs för att stå emot det som kroppen allra helst vill ha och fasan i att vara anhörig till någon som svälter sig, försvinner gram för gram medan man hjälplös står bredvid och ser det ske. 

Bunny av Mona Awad

 “Sometimes you have to kill your darlings, you know? In fact, that’s what we sometimes call them. Darlings”.   

Oroa dig inte Bunny, det är bara ett första utkast, en del av processen, säger de övriga till Samantha när mannen i mörkblå kostym plötsligt skriker med all sin kraft. Samantha kan omöjligt täcka för öronen, hon är som förstelnad medan dom andra täcker för öronen och skriket försvinner. Ut kommer inte en man, inte en kanin. Utan en hybrid, minnet av den mörkblå kostymen finns kvar och längst nacken finns en yxa. Täckt av blod.

Romanens berättare är Samantha Mackey, hon läser en master i Fine Arts på det prestigefyllda Warren University, i USA. Hon har aldrig känt att hon hör hemma på Warren, en plats där hon omges av rikemansbarn och elitism. Hon är en outsider...tills hon träffar Ava. Ava blir hennes flykt, hennes hem. Platsen där hon känner sig trygg och älskad. Trots relationen till Ava intresserar Samantha sig för en grupp tjejer i hennes workshopklass. Tjejerna kallar sig själva och varandra för "Bunny". En kväll hittar Samantha en inbjudan från "Bunnies", de vill bjuda in henne till en workshop. Efter den kvällen blir ingenting sig likt. Det är nu boken börjar bli mer lik en skräckbok blandat med magiska och oförklarliga inslag. Workshopen som Samantha deltar i skiljer sig från de i skolan, men på något sätt påminner de om varandra då båda aktiviteterna handlar om att förfina och utveckla sina skapelser och texter. 

Jag tror att alla som har producerat en text är bekant med termen “kill your darlings”, det blir passande och symboliskt när de även kallar sina hybrider för skapelser och att man ibland måste döda dem. Vilket dom gör i boken, oftast genom att sätta en yxa i nacken. Väldigt blodigt. Om de inte dödas, hamnar de i garderoben eller får jobb i stan. Ganska absurt. En kväll får Samantha frågan av Dutchess (hennes riktiga namn är Eleanor) om inte hon vill leda kvällens workshop och skapa en hybrid...   

Awads Bunny är en blandning mellan satir, skräck och magisk realism. Skräcklitteratur är vanligtvis inte något jag läser då jag har en livlig fantasi och är lite harig (no pun intended). Men Bunny är något annat än en skräckbok, den är konstig, fantasifylld och skrämmande på ett sätt som jag inte förväntade mig. Detta är en bok som jag ser framemot att läsa igen!   

Deras ryggar luktade så gott av Åsa Grennvall

 Jag har läst väldigt få grafiska romaner ska erkännas. Men något med den här gjorde mig nyfiken och ojoj, vilken smäll rakt in i hjärtat! Boken är en självbiografisk berättelse om Jenny, som växer upp i en familj oförmögen till att visa känslor och kärlek. Historien utspelar sig under 70 och 80-talet och fokuset ligger på relationen mellan Jenny och hennes föräldrar. Jennys familj är, som det ser ut, en helt vanlig familj. Men bakom stängda dörrar är allting helt annorlunda. Föräldrarna är där, men de finns inte där. De tittar men de ser inte. De hör men de lyssnar inte. Vid minsta känsloyttring vänds ryggarna bort. Jenny förväntas lära sig allting själv, att inte gråta, att inte vara bråkig, inte ifrågasätta.

Historien inleds med att Jenny själv väntar sitt första barn. När hon plockar fram sin gamla spjälsäng ser hon att den är full med klösmärken. Då börjar hon tänka tillbaka på sin egen barndom. Hemmet och familjen är för de flesta en trygg punkt, men för Jenny är det inte så. Hon har visserligen mat på bordet och rena kläder, men tryggheten saknas. Den kärlek och omsorg hon går miste om under dagarna försöker hon ta igen under nätterna. Hon kryper upp i sängen hos sina sovande föräldrar och tankar närhet. Deras ryggar luktade så gott. 

Det är en väldigt ensam barndom som skildras. Jenny ser fram emot tisdagseftermiddagar då det är kyrkans barntimmar. Det är ett av ytterst få tillfällen Jenny får dela med sig av personliga berättelser, bli lyssnad på. Där får hon känna att hon spelar roll. Familjemönstret fortsätter genom Jennys tonår ända upp i vuxen ålder. Då tar hon itu med sina demoner.

Jennys historia går rakt in i hjärtat. Det är så otroligt sorglig läsning och det gör ont i mig när man förstår varför spjälsängen var full av klösmärken. Men trots att berättelsen är kantad av mörker är det ändå en resa mot det ljusa.  Att våga möta sitt eget mörker, att våga bryta mönster. Det är modigt på riktigt. 

Detta var en av mina starkaste läsupplevelser på länge. Fruktansvärd men så välskriven, välillustrerad och stark.

Schackmatt av Ali Hazelwood

                                                         

Schack har verkligen fått ett uppsving i populärkulturen de senaste åren, särskilt efter netflixserien “The Queens Gambit” som bygger på en roman med samma namn. Jag spelade själv schack när jag var mindre, men blev aldrig särskilt bra, inte som Beth i “The Queens Gambit” eller som Mallory, huvudpersonen i Ali Hazelwoods roman. Hazelwood är känd för sina rom-coms och hennes böcker är väl omtalade på Booktok. Schackmatt är författarens första ungdomsroman och den andra boken som jag läser av författaren.  

Boken handlar om 18-åriga Mallory Greenleaf som på grund av rådande familjeförhållanden arbetar på en bilverkstad istället för att följa med sin bästa vän till collage. Hennes mamma är sjuk och pappan finns inte längre med i bilden. Mallory var ett underbarn i schack, men när hon var 14 slutade hon helt plötsligt spela. Varför hon slutade var oklart för alla, förutom för Mallory. Men, när Mallorys bästa vän Easton bjuder in henne till en välgörenhetsturnering i schack kan hon inte säga nej. Kanske är det för att Easton snart kommer att flytta och börja på college, medan Mallory blir kvar i staden de växte upp. Vem tackar nej till att hänga med sin bästa vän? Välgörenhetsturneringen är känd och flera stora namn inom schackvärlden är där, däribland Nolan Sawyer rankad etta i världen. Mallory överraskar alla och hamnar slutligen öga mot öga med världsettan och vinner!!! Schackvärlden är i chock och Mallory likaså, det dröjer inte lång tid innan hon dras in i schackvärlden igen. Men, frågan är om hon vågar ta chansen igen? Det var trots allt schack som förstörde hennes familj.  

Romanen handlar som titeln avslöjar om schack, men den handlar också om kärlek och vänskap. Att våga tro på sig själv när man möter motstånd. I denna roman är Mallory exempelvis den enda kvinnan som närvarar vid vissa schackturneringar, där får hon bland annat möta sexism och höra att hon inte är tillräckligt smart för att spela schack. Trots detta motstånd fortsätter hon att tro på sig själv och ja, hon visar att hon är bättre än de flesta professionella manliga schackspelarna i världen.

 

Missat Samtal av Nora Dåsnes

Missat samtal är en grafisk roman skriven av Nora Dåsnes. Grafiska romaner är en genre som jag vanligtvis inte brukar läsa, men temat för boken fångade mig och nu sitter jag här och skriver en kort sammanfattning. Missat samtal utspelar sig i tiden efter 22 juli 2011, då 77 människor miste livet i terrorattentatet Utøya och regeringskvarteret i Norge. Terrorattentatet är det värsta i Norges sedan andra världskriget och gärningen utfördes av norrmannen Anders Breivik, han dömdes till minst 21 års fängelse. Handlingen i Missat samtal cirkulerar kring Rebekka och hens familj och vänner. Hur deras liv såg ut efter attentatet, hur de drabbades samt hur olika vi är på att hantera sorg och saknad.  

 
Huvudkaraktären Rebekka och hens bästa vän Fariba ska precis börja gymnasiet när historien börjar. Rebekka har svårt att släppa det som hände under sommaren, medan Fariba vill se framåt och fokusera på den nya skolan. Hon engagerar sig politiskt och ser till att hon och Rebekka blir inbjudna till olika fester, något de inte blev under högstadietiden. Rebekka däremot vill skriva och undersöka olika händelser, och hon vill veta varför gärningsmannen/ valde att döda så många människor den dagen. Hen är fast i det förflutna och istället för att fokusera på den nya killen Daniel som verkar intresserad av hen, stöter hen bort honom och även Fariba. När man läser historien får jag en känsla av att Rebekka är orolig över sin bror, som är deprimerad och bara är hemma och spelar spel som går ut på att man ska döda människor. Kanske är Rebekka rädd att hens bror ska begå liknande brott som Breivik gjorde. 

Jag minns när nyheten kring attentatet nådde mina öron; jag hade också sommarlov precis som karaktärerna i romanen, men till skillnad från Rebekka skulle jag till hösten börja trean på gymnasiet. Jag minns att vi diskuterade vart vårt samhälle är på väg, varför finns det så mycket ilska/hat i världen. Dessa tankar får läsaren reflektera över i Dåsnes grafiska roman, samt existentiella frågor. Illustrationerna är levande och melankoliska, språket påminner om vardagligt talspråk. Illustrationerna går i en gråaktig ton som visar vardag och drömvärld, men varvas ibland med en röd som ska illustrera dåtid. Dagen då terrorattentatet ägde rum. Jag tycker att det är talande och vackert att använda olika färger för att skilja på nutid och dåtid, samt verklighet och dröm.