Gwen & Art är inte kära av Lex Croucher

Legenden om Kung Arthur har ni kanske hört talas om? I denna roman har några hundra år gått sedan dess och Arthur som är ättling till den gamla legenden är trolovad med Gwendoline, prinsessa av England. Men både Gwen och Art är kära i andra och avskyr varandra med en glöd som grundar sig i tvånget att ingå äktenskap och därmed gå emot allt som skriker NEJ, däribland sin sexuella läggning och den man är förälskad i, det som kanske är det viktigaste ändå. När de båda hamnar i knipa tvingas de att samarbeta genom ett avtal där de ska ge sken av att gilla varandra för att övertyga sina familjer. Gwen och Gabriel är tvillingar, Gwen är kär i riddaren Lady Bridget Leclair , Arthur är tänd på Gabriel som är kronprins och Gabriel, vem eller vad gillar han egentligen? Det blir som ni förstår, lite förvecklingar i denna komiska roman där vägen till äkta kärlek inte är direkt spikrak. Och Gwen och Arthur kanske inte hatar varandra i slutet, det får vi se. Det här är en rolig, charmig bok som är ett riktigt lyckopiller!

Lyras färd av Philip Pullman

Jag tycker så mycket om serien den mörka materian, både som bok- och som tv-serie. Som bok är serien en av mina stora läsupplevelser! Denna nya serie, boken om stoft, är därför riktigt efterlängtad av mig. Denna första del utspelar sig före Guldkompassen när Lyra är ett spädbarn och fortsättningen, Det hemliga riket utspelar sig efter händelserna i den mörka materian. I boken får vi möta Malcolm, en ung pojke som är ägare till en kanot som heter La Belle Sauvage när han tillsammans med Alice, en flicka som jobbar på värdshuset som Malcolms föräldrar äger, räddar Lyra undan vattenmassorna när klostret där hon hålls gömd översvämmas. Egentligen tål de inte varandra, Alice och Malcolm, men de tvingas att samarbeta mot både naturens krafter och lömska personer som alla jagar efter Lyra. Boken är spännande precis hela tiden och både Malcolm och Alice är underbara karaktärer. På biblioteket finns serien både på svenska och engelska. 

Järnulven av Siri Pettersen

Jag tyckte att Odinsbarn-serien var skrämmande och otäck, men denna nya serie är ännu mer otäck och kanske till och med bättre. Det är omöjligt att slita sig. Serien utspelar sig i samma värld som Odinsbarn och de kopplas ihop på flera sätt. Här är vi i staden Náklar och träffar Juva som är vargjägare. Hon har hittat sin familj i sitt jaktlag och håller sig långt ifrån sin "riktiga" familj som är blodläsare. Hemma i blodläsarhuset har hon aldrig känt sig trygg och hon vet att de luras och skor sig på människors rädslor och osäkerhet. I centrum av Náklar finns portarna som gör att man snabbt kan ta sig mellan olika delar av riket. De drivs av vargblod och är anledningen till att jägarna behövs. Men det är något märkligt med blodet och ulvsjukan sprids i staden. Det blir Juva och hennes gängs uppgift att döda även de ulvsjuka och Juva vill sätta stop för dödandet av både varg och människa och ta reda på vad det är som egentligen händer. En märklig kraft har återkommit och en varelse som läsare av Korpringarna kommer känna igen får en central roll. Boken är oupphörligt spännande och välskriven, men ganska våldsam och rå. 

Vinterflickor av Laurie Halse Anderson

Om man inte innan förstår psykologin bakom ätstörningar så får man här en förståelse för hur lätt det är att hamna snett, hur fort det går utför och hur farlig dessa sjukdomar är. Men det är inte därför man läser denna bok, tror jag. Det är för sättet den är skriven på, språket och personerna. Ja, Lia kanske mest. Lia som har förlorat sin bästa vän Cassie till ätstörningarna som förenade dem. Åh vad jag känner med henne! Natten Cassie dog ringde hon Lia 33 gånger utan att Lia svarade och hon tvingas leva med skulden, begrava sin kompis och stå emot föreställningen om att hon måste följa efter in i döden. Laurie Halse Anderson skriver också så att man förstår dragningskraften i kontrollen av maten och träningen, urkraften som krävs för att stå emot det som kroppen allra helst vill ha och fasan i att vara anhörig till någon som svälter sig, försvinner gram för gram medan man hjälplös står bredvid och ser det ske. 

Skärvor av minnen av Laurie Halse Anderson

Alma-priset har verkligen gjort ett bra jobb med att lyfta fram barn- och ungdomsförfattare från hela världen. Jag har hittat många numera älskade författarskap på det sättet. Laurie Halse Anderson, som vann i år, har jag känt till och varit nyfiken på innan men nu läste jag äntligen en av hennes böcker. Och jag blev inte alls besviken, tvärt om! Den här romanen har allt jag älskar, bra tecknade karaktärer, drabbande livsöden, fint ömsint skildrad kärlek och en handling som griper tag utan att någonsin släppa taget. Vi får lära känna Hayley och hennes pappa Andy som är krigsveteran efter flera rundor i Irak och Afghanistan. För att Andy inte fått hjälp med sin PTSD utan försökt fly från minnena av krig och död istället så har Hayley aldrig riktigt haft en fast punkt. Nu är hon nästan vuxen och tillbaka på platsen som en gång var hennes hem och sakta försöker hon skapa sig en tillvaro med vänner och skola och lära sig att ta mindre ansvar för sin pappas smärta och svårigheter att skapa sig en fungerande tillvaro. Och så möter hon Finn som sakta river ner murarna som hon har byggt upp omkring sig. 
 

Grim av Sara Bergmark Elfgren

I oktober kommer Sara Bergmark Elfgren hit och föreläser för oss, vi har svårt att smälta detta och kommer knappt kunna prata när det är dags. Många klasser läser redan Grim och vi hoppas att många fler hänger på! 

Sara har skapat en gotisk spänningsroman som utspelar sig i samma Stockholm som Norra Latin gjorde, den handlar om ensamhet, gemenskap, och om vilka livsomvälvande krafter som finns i konsten, i detta fallet musiken.

Vi får möra Kasper som återhämtat sig efter en depression och precis fått drömjobbet som demon i spökhuset på Gröna Lund. Övernaturliga saker börjar inträffa  och väcker Kaspers intresse för sin döde namne Kasper, med artistnamnet Grim, som var sångare i Kaspers Pappas dödsmetallband Dark Cruelty på 1980-talet. Vad hände egentligen för 30 år sedan när Grim hittas livlös i en underjordisk gång i Stockholm? 

 

Efter Tupac och D Foster av Jacqueline Woodson

Fosterflickan D Foster kommer plötsligt en dag in i kvarteret i Queens där berättaren och Neeka bor. De är elva år då och får inte röra sig utanför sitt område. D Foster tar med sig en annan värld och verklighet till flickorna och världen blir märkbart både större och mer spännande. D bor hos en fostermamma som inte riktig har så många regler och det verkar ju vid första anblicken som en dröm eftersom deras egna mammor förbjuder dem att ens lämna gatan där de bor. Men D´s kanske största längtan är att höra till, att vara någons största angelägenhet. Och en dag när flickorna är tretton återvänder hennes mamma. Kvar blir flickorna med en känsla av förlust men också rikedom och en djupare förståelse för livet. Tupac Shakur, musik och drömmar spelar också en viktig roll i berättelsen. Jacqueline Woodsons böcker får mig alltid att rysa av välbehag. Vemodet, allvaret, karaktärerna och att hon alltid tar läsaren på största möjliga allvar är det jag gillar bäst med henne.
 

Hotet av Mats Söderlund

"Jag drömde om svärd i natt.
Jag drömde om strid i natt.
Jag drömde jag stred vid din sida
rustad och stark, i natt.

Det blixtrade hårt ur din hand,
och trollen föll vid din fot
Vår skara slöt sig lätt och sjöng
i tigande mörkers hot."

Så börjar Karin Boyes dikt Sköldmön 

som är en del av denna första del av 

trilogin Ättlingarna. Mats Söderlund 

blandar fantasy, science fiction, 

dystopi och folktro till en berättelse 

som handlar om världen efter en 

klimatkollaps där FN är starkt, vegetarisk mat är norm och 

vattentillgången har gjort nationer som Sverige starka. Vi får 

möta Jenny, en sextonårig tjej som gör vad hon kan för att 

verka vanlig, men som ser, hör och känner lukter ovanligt bra. 

Mycket tyder på att det finns en verklighet som Jenny inte vet 

något om. Mats Söderlund är även poet och språket i romanen 

är fantastiskt, kopplingar till dikter av Stagnelius och Boye med 

det dunkla och tolkningsbara ger den ytterligare tyngd och kittlar 

min fantasi. Jag vill bara läsa mer!

 

Syster av Sofia Norlin

Det är inte ofta jag läser en bok om våld i nära relationer, jag har intrycket att det inte skrivs så väldigt många. Jag tycker för övrigt att "våld i nära relationer" är ett motsägelsefullt uttryck eftersom det är svårt att vara nära någon känslomässigt när det är våld inblandat. Magdas mamma bestämmer sig äntligen för att lämna Magdas pappa så Magda, lillasyster Alva och mamma flyr till ett kollektiv på landsbygden som heter Jordasång och som drivs av Syster. Det blir någonting helt nytt för Magda och mamma, äntligen kan de andas ut och vila från kontrollen och  från att ständigt anpassa sig efter pappas humör och kontroll. Det är svårt att älska någon som gör en illa, men svårt att överge sin förälder också. Samtidigt måste de anpassa sig till det nya kollektiva livet på landet där alla hjälps åt och det varken finns tv, telefon eller internet. Men där finns jämnåriga Attila som blir Magdas vän och anförvant. Om inte Magda behövde oroa sig så för pappa som blev lämnad utan någon förklaring, kanske kan hon kontakta pappa en sista gång? Sofia Norlin berättar lågmält men intensivt och historien är andlöst spännande, det är så bra skrivet, respektfullt och på allvar. Och det är inte våldet som är huvudpersonen här, Magda upplevelse, känslor och tankar står i fokus.

Klara och solen av Kazuo Ishiguro

 

Klara är en AV, en artificiell vän som sitter i skyltfönstret och väntar på att bli utvald av en människa. Klara tittar på människorna som går förbi på gatan, hon är mycket observant och lyhörd och hon försöker tolka allt hon ser. Hon försöker förstå känslouttrycken, kroppsspråken och mimiken. Så blir hon tillslut vald av en kund att bli vän åt en sjuk flicka, 14-åriga Josie. All Josies undervisning sker digitalt vilket innebär att hon och många barn och ungdomar blir väldigt ensamma och får allt svårare att interagera med andra människor. Föräldrarna ordnar interaktionsmöten eller "fester" som de kallas. Klara får vara en del av familjen och följer Josie överallt men det är någonting som inte stämmer...

Det är en dyster framtidsskildring med genteknik, AI och miljöförstöring men Kazuos berättelse är ändå varm och fin, den inger hopp.

Ett år av vila och avkoppling av Ottessa Moshfegh

 

Ett år av vila och avkoppling av Ottessa Moshfegh Modernista (2019)

Tänk att sova bort ett år, min första tanke – åh vad skönt! Covid-mardrömmen är över och allt är som vanligt ingen... Boken handlar om en snygg, rik, New York-kvinna mellan 20 och 30. Som bestämmer sig att under ett år gå i ide för att vakna som en ny, ren och fullkomligt sorglös människa.
Långsamt får vi en liten inblick i hennes liv och vad som ligger bakom beslutet. Båda föräldrarna är döda och relationen till dem när de levde var inte helt friktionsfri. Utan arbete och knappt några vänner blir sömnen ett sätt att fly depressionen. Med hjälp av en ytterst tveksam psykiatriker får hon alla tänkbara droger utskrivna för att genomföra sitt sömnprojekt.

Närmar du dig mjukt av Jacqueline Woodson

Närmar du dig mjukt 

som vinden i trädets gren 

kanske du hör det jag hör 

ser det sorgen ser

Jacqueline Woodson fick ju ALMA-priset till Astrid Lindgrens minne 2018 och som hon förtjänar det, tycker jag. Närmar du dig mjukt är en lågmält, vemodig och eftertänksam bok där jag på djupet får lära känna huvudpersonerna Ellie och Jeremiah och deras fina kärlekshistoria. Det är kärlek vid första ögonkastet för de båda två som krockar i korridoren på sin nya skola. Båda har hamnat på privatskolan Percy Academy lite mot sin vilja. Jeremiah pappa är en framgångsrik regissör och hans mamma en känd författare och han lämnar barndomens trygghet i Brooklyn för att bli en del av skolans svarta minoritet. Ellie är vit judinna med en komplicerad relation till sin mamma och är sladdbarn i en läkarfamilj med lägenhet på Manhattan. Deras kärlek är inte utan komplikationer och genom Woodsons gestaltning så förstår jag hela det komplexa mönstret av klass, religion, hudfärg och stigman som vi alla bär runt på, ibland utan att vara medvetna om det. När man träffar någon som man älskar så upphör allt sådant yttre att ha någon som helst betydelse och det är som det ska vara. Hoppfullt och vackert är det, mixat med allt annat som livet också är. Det här är en bok helt i min smak.

Hästpojkarna av Johan Ehn

Har ni upplevt det där fenomenet när man ser en gammal bild och människorna på den ser precis ut som om de hade kunnat levt idag? Om man bortser från bildkvaliteten och kanske klädstilen, så skulle det kunna vara din granne eller ditt syskon. Tanken svindlar när man fattar att de som varit döda länge hade ett liv precis som mitt i den bemärkelsen att de också älskade, kämpade och hade tråkigt ibland. Jag tror att kanske Johan Ehn såg en bild som triggade hans fantasi och så skrev han denna fascinerande historia som tar oss med till 1920-talets Tjeckoslovakien och 1930-talets Berlin, men också till Stockholm idag.

Sasha och Janek växer upp tillsammans på ett barnhem och tyr sig till varandra. Janek är en känslig typ som helst umgås med hästar. Men när Janeks älskade Král säljs från hemmet och Janek tappar fotfästet helt inser Sasha att de måste bort därifrån. De hamnar i en kringresande cirkus och där kan de utveckla sina cirkuskonster på hästryggen. Så småningom hamnar de nu unga älskande i mellankrigstidens Berlin, där det mesta är fritt och det är ganska gott att leva som homosexuell. Men mörka krafter väntar i skuggorna. I dagens Stockholm har Anton tagit studenten och har fått jobb inom hemtjänsten. Där träffar han en väldigt gammal man som är stum och som har isolerat sig i sitt kök. Sakta finner Anton och Alexander varandra och det visar sig att de har mycket gemensamt. Det här är en helt underbar bok som jag vill dela med alla jag känner. Nu ska jag läsa Johan Ehns "Down under" som också finns här på biblioteket och kanske kommer Johan Ehn hit till våra bibliotek under 2020 om vi får som vi vill!

Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris

Det här är den sanna historien om en kärlekshistoria som överlevde i de värsta förhållanden man kan tänka sig. Lale Solokov kommer till Auschwitz-Birkenau 1942, han blir utvald att tatuera alla nya fångar med den sifferkod som alla som tilläts att leva tilldelades. Detta fruktansvärda uppdrag gav honom lite extra frihet att röra sig i lägret, skaffa lite extra mat och sova lite bekvämare. En dag tittar han in i Gitas ögon och blir förälskad. Gita hade även hon anlänt till lägret på våren 1942, men det var i samband med en förflyttning som hennes siffror behövdes fyllas i som deras öden blir beseglade.  Kanske var det kärleken som höll de vid liv, som gjorde att de vägrade ge upp, att de hittade en väg ut ur de värsta situationer, som gjorde att de överlevde förluster och övergrepp, uthärdade bevittnandet av omänskligt lidande, sorgliga öden, ofattbar ondska och ond död?  

Det här är en ganska lättillgänglig historia att läsa, den ger en inblick i en av historiens värsta fasor på ett begripligt sätt. Man förstår att vissa val är man tvungen att göra, vissa saker står man ut med för att man vill överleva. Också vilken kraft det krävs för att, även i de svåraste situationer, orka visa kärlek och medmänsklighet till andra, blir tydligt och att vissa människor är kapabla till de största uppoffringar för att rädda en främlings liv medan andra inte värdesätter andras liv överhuvudtaget. 

Josefines sommarläsning

Nu är ju sommaren här och vi har börjat med sommarlån. Det betyder att det du lånar nu kan du behålla ända tills skolan börjar igen. Sommaren är ju den tiden på året då en verkligen hinner läsa. På en solvarm klippa, på tågresan, en regnig dag hemma i sängen, i solstolen på balkongen eller i väntan på bussen som är sen. En bok är det viktigaste i väskan! Att planera inför sommarläsningen är också väldigt kul, välja ut, välja bort, välja till och kånka hem. Några pocket, någon riktigt tjock som en sparat, kanske en fackbok som en inte hunnit med, ett par härliga deckare och några sådana där "guilty pleasures" som får tiden att försvinna. Biblioteket är nu fullt med nyheter, så kom och botanisera, låna och läs! Här är min lista just nu:

Brevet av Kathryn Hughes, En kort krönika om sju mord av Marlon James, 45 Morbus Addison av Linda Skugge, Skriva poesi av Mats Söderlund, Kornas hemliga liv av Rosamund Young, Kvinnan i fönstret av A.J Finn, 1793 an Niklas Natt och Dag, Moxie av Jennifer Mathieu, Hasselskogen av Melissa Albert och Träskkungens dotter av Karen Dionne. Om jag älskar att läsa? Ja, hur kunde du gissa det?

Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz

Just nu upptar känslan av historiens betydelse mycket av min vakna tid. Hur min släkts historia har ärvts ned och hur den och mina förmödrar och fäders val och öden har styrt mig och format mig till den jag är. Jag tycker att tanken svindlar. Även Aristotle (Ari) tänker mycket på detta. Hur hans pappas tystnad kring sina upplevelser i Vietnamkriget och tystnaden kring hans äldre bror som sitter fängslad påverkar honom. Han vill ha kontakt med sina känslor och tillåta sig själv att låta känslorna ta plats, men han kan inte. Han har heller inga vänner, men det är egentligen ingenting som stör honom. Fast han märker att mamma är ledsen över det, fast hon såklart ingenting säger. Så träffar Ari Dante vid den lokala poolen och nu har han en vän som vet allt om hur man känner, älskar, lever ut, är kreativ och sann mot sig själv. Även Dantes familj är sådan och Ari välkomnas in i den och så börjar det så sakteliga hända grejer i Aris liv. Det här är en jättebra bok om kärlek, vänskap, syskonkärlek, psykisk ohälsa och hur din familjekultur präglar dig som människa och hur svårt, men ibland livsviktigt, det kan vara att bryta mönster som familjen bär med sig. Låna den på svenska eller engelska i biblioteket.

The hate u give och Den underjordiska järnvägen.

När jag senast var i New York gick jag en guidad tur som hette ”The underground railroad”, det var namnet på det nätverk av människor och platser som hjälpte slavar att fly sydstaterna för friheten i norr och i den guidade turen fick vi möta flera av dessa platser och lära känna personer som riskerade sina liv för att hjälpa andra. Turen avslutades i ett gravmonument där slaveriets offer hedrades, vid uppförandet av en stor byggnad upptäcktes hundratusentals kroppar som var begravda utanför stadens portar eftersom bara vita fick begravas på kyrkogårdarna. Som så många gånger förr hjälpte berättelserna mig att förstå den fasaväckande historien, det oerhörda lidandet, skräcken och den totala avsaknaden av hopp. T.ex. så ägde slavägaren ditt barn från födseln och kunde göra vad han vill med hen. Jag förstod också att föreställningen om människors olika värde utifrån sin hudfärg är ett förhållandevis nytt påhitt som uppkom på grund av att slavägare var rädda för att deras gratis arbetskraft skulle organisera sig och göra upplopp.

Efter den upplevelsen har jag läst på mer om slaveriet och de svartas kamp för lika rättigheter. Jag har sett dokumentären ”I am not your negro” som kopplar ihop mördade medborgarrättsledare som Martin Luther King och Malcolm X med dagens polisvåld, dokumentären ”det 13:e tillägget” som berättar historien om det trettonde tillägget i USA:s konstitution som avskaffade slaveriet 1865, men med ett undantag: dömda fångar kan dömas till straffarbete. Det betyder att det amerikanska samhället fortsätter att utnyttja sin svarta befolkning och slaveriet har därmed kunnat fortgå ända fram till idag då straffarbete är en del av USA:s ekonomi. Hela fängelsevärlden har dessutom blivit en miljardindustri med över 2 miljoner fångar.

Jag har också läst ”Den underjordiska järnvägen” av Colson Whitehead som handlar om Cora som flyr med hjälp av den järnväg som med fiktionens hjälp finns på riktigt i romanen. Det mest slående med romanen förutom det ojämlika att inte få tillgång på bildning och inte få sina mest grundläggande behov tillfredsställda tyckte jag var hur blasé våldet skildras i boken. Folk kunde sitta och dricka te medan någon misshandlades till döds alldeles bredvid. Nu senast har jag läst ”The hate u give” av Angie Thomas som tar upp polisvåldet mot främst svarta ungdomar där ingen egentligen ställs till svars för dödsskjutningar och där segregationen förstärker utanförskapet.

I ”the hate u give” växer Starr upp i en svart förort, men hennes föräldrar har satt henne i en privatskola i stan för att ge henne rätt förutsättningar. Det innebär motsättningar för Starr, ingenstans kan hon riktigt vara sig själv och hennes två världar är väldigt åtskilda. När Starr är med sin barndomsvän Khalil när han oprovocerat skjuts ned av en vit polisman ställs hennes värld på ända. Det här är en väldigt angelägen bok om ett viktigt ämne. Dessutom är den välskriven och spännande med härliga karaktärer. Mycket våld men också mycket kärlek och värme.