Syster av Sofia Norlin

Det är inte ofta jag läser en bok om våld i nära relationer, jag har intrycket att det inte skrivs så väldigt många. Jag tycker för övrigt att "våld i nära relationer" är ett motsägelsefullt uttryck eftersom det är svårt att vara nära någon känslomässigt när det är våld inblandat. Magdas mamma bestämmer sig äntligen för att lämna Magdas pappa så Magda, lillasyster Alva och mamma flyr till ett kollektiv på landsbygden som heter Jordasång och som drivs av Syster. Det blir någonting helt nytt för Magda och mamma, äntligen kan de andas ut och vila från kontrollen och  från att ständigt anpassa sig efter pappas humör och kontroll. Det är svårt att älska någon som gör en illa, men svårt att överge sin förälder också. Samtidigt måste de anpassa sig till det nya kollektiva livet på landet där alla hjälps åt och det varken finns tv, telefon eller internet. Men där finns jämnåriga Attila som blir Magdas vän och anförvant. Om inte Magda behövde oroa sig så för pappa som blev lämnad utan någon förklaring, kanske kan hon kontakta pappa en sista gång? Sofia Norlin berättar lågmält men intensivt och historien är andlöst spännande, det är så bra skrivet, respektfullt och på allvar. Och det är inte våldet som är huvudpersonen här, Magda upplevelse, känslor och tankar står i fokus.