Kärlek och främlingskap av Thoedor Kallifatides

Christo har lämnat Athen för att studera i Stockholm. Bakom sig har han lämnat sitt land, sina föräldrar och sitt språk. I Stockholm är han ganska ensam och han känner sig vilsen utan sitt eget språk och sitt sammanhang. I Sverige har han fått möjlighet att studera idéhistoria och ta studielån och upplever en ny frihet. Så träffar han Rania och blir våldsamt förälskad, men hon är gift och har ett litet barn. 

Theodor Kallifatides skriver på ett ganska lättillgängligt sätt, men med en vacker, vemodig ton och ett språk fullt med eftertänksamhet och filosofiska tankar som får mig att reflektera över livet och kärleken. Det är lätt att förstå svårigheterna det innebär att lämna sitt liv bakom sig för någonting helt nytt där man måste lära sig att navigera. Det här var en roman som växte med läsningen och när jag slagit igen den saknade jag Christo och hans värld. 

Alla floder flyter mot havet av Dorit Rabinyan

Den här boken blev förbjuden i Israel när den kom ut 2014 och det kan vid läsning te sig helt ofattbart. Hur kan en bok om kärlek mellan två unga personer förbjudas, de är dessutom heterosexuella och singel? Det handlar om politik, religion och kulturella motsättningar och motvilligt förstår en varför det i en så djupgående konflikt kan vara problematiskt med kärlek över gränsen, men det är så outsägligt sorgligt. För när israeliska Liat inleder en relation med palestinske Hilmi vet hon att det bara är tillfälligt som hon får älska honom och hon måste till varje pris hålla honom hemlig för sina föräldrar. När hennes vistelse i New York är över och hon återvänder till Tel Aviv och sin familj kommer deras relation att vara över, trots att de ibland bara kommer befinna sig några mil från varandra är deras kärlek omöjlig. Kanske är det delvis vetskapen om detta som gör deras kärlekshistoria så ljuv. Men vetskapen skadar också relationen eftersom de tycker olika, Hilmi förstår inte varför deras kärlek inte kan få en chans ändå, och Liats övertygelse sårar och skadar både honom och henne. Men tiden för deras separation kommer allt närmare, hur ska Liat göra? Jag tycker så mycket om denna vackra, sorgliga och fint skildrade historia om omöjlig, bitterljuv kärlek.

Viskande skuggor av Jan-Philipp Sendker

Jag var inte speciellt förtjust i Konsten att höra hjärtslag av Sendker, men efter påtryckningar började jag på denna historia som utspelar sig i dagens Kina. Kina kunde jag pinsamt lite om, både om dagens samhälle och dess historia. Det var inte bara det som drog in mig i historien, även om jag märker att skönlitteratur som lär mig något samtidigt som jag blir underhållen, blir mina bästa läsupplevelser. Bekantskapen med Journalisten Paul Leibovitz, en man som har dragit sig tillbaka på en ö utanför Hong Kong för att sörja sin döde son i fred, kastade mig in i berättelsen. De fint utmejslade karaktärerna ihop med den alltmer spännande historien om Elisabeth Owens försvunne son, Michael Owens är helt oemotståndlig faktiskt. Paul dras motvilligt in i Elisabeth Owens liv och tragedi och helt plötsligt ser han sig riskera sitt liv i sökandet efter sanningen. Parallellt med Pauls grävande  försiggår en kärlekshistoria mellan Paul och kinesiska Christine, där de försiktigt utforskar om de vågar älska igen och vad en i så fall riskerar att förlora.  Jag får lära mig massor om människor och kultur, historia och hur olikt det kinesiska samhället och sett att tänka ter sig för oss i västvärlden. Nu är fortsättningen, ensamhetens språk här också, underbart!

The hate u give och Den underjordiska järnvägen.

När jag senast var i New York gick jag en guidad tur som hette ”The underground railroad”, det var namnet på det nätverk av människor och platser som hjälpte slavar att fly sydstaterna för friheten i norr och i den guidade turen fick vi möta flera av dessa platser och lära känna personer som riskerade sina liv för att hjälpa andra. Turen avslutades i ett gravmonument där slaveriets offer hedrades, vid uppförandet av en stor byggnad upptäcktes hundratusentals kroppar som var begravda utanför stadens portar eftersom bara vita fick begravas på kyrkogårdarna. Som så många gånger förr hjälpte berättelserna mig att förstå den fasaväckande historien, det oerhörda lidandet, skräcken och den totala avsaknaden av hopp. T.ex. så ägde slavägaren ditt barn från födseln och kunde göra vad han vill med hen. Jag förstod också att föreställningen om människors olika värde utifrån sin hudfärg är ett förhållandevis nytt påhitt som uppkom på grund av att slavägare var rädda för att deras gratis arbetskraft skulle organisera sig och göra upplopp.

Efter den upplevelsen har jag läst på mer om slaveriet och de svartas kamp för lika rättigheter. Jag har sett dokumentären ”I am not your negro” som kopplar ihop mördade medborgarrättsledare som Martin Luther King och Malcolm X med dagens polisvåld, dokumentären ”det 13:e tillägget” som berättar historien om det trettonde tillägget i USA:s konstitution som avskaffade slaveriet 1865, men med ett undantag: dömda fångar kan dömas till straffarbete. Det betyder att det amerikanska samhället fortsätter att utnyttja sin svarta befolkning och slaveriet har därmed kunnat fortgå ända fram till idag då straffarbete är en del av USA:s ekonomi. Hela fängelsevärlden har dessutom blivit en miljardindustri med över 2 miljoner fångar.

Jag har också läst ”Den underjordiska järnvägen” av Colson Whitehead som handlar om Cora som flyr med hjälp av den järnväg som med fiktionens hjälp finns på riktigt i romanen. Det mest slående med romanen förutom det ojämlika att inte få tillgång på bildning och inte få sina mest grundläggande behov tillfredsställda tyckte jag var hur blasé våldet skildras i boken. Folk kunde sitta och dricka te medan någon misshandlades till döds alldeles bredvid. Nu senast har jag läst ”The hate u give” av Angie Thomas som tar upp polisvåldet mot främst svarta ungdomar där ingen egentligen ställs till svars för dödsskjutningar och där segregationen förstärker utanförskapet.

I ”the hate u give” växer Starr upp i en svart förort, men hennes föräldrar har satt henne i en privatskola i stan för att ge henne rätt förutsättningar. Det innebär motsättningar för Starr, ingenstans kan hon riktigt vara sig själv och hennes två världar är väldigt åtskilda. När Starr är med sin barndomsvän Khalil när han oprovocerat skjuts ned av en vit polisman ställs hennes värld på ända. Det här är en väldigt angelägen bok om ett viktigt ämne. Dessutom är den välskriven och spännande med härliga karaktärer. Mycket våld men också mycket kärlek och värme.