Järnulven av Siri Pettersen

Jag tyckte att Odinsbarn-serien var skrämmande och otäck, men denna nya serie är ännu mer otäck och kanske till och med bättre. Det är omöjligt att slita sig. Serien utspelar sig i samma värld som Odinsbarn och de kopplas ihop på flera sätt. Här är vi i staden Náklar och träffar Juva som är vargjägare. Hon har hittat sin familj i sitt jaktlag och håller sig långt ifrån sin "riktiga" familj som är blodläsare. Hemma i blodläsarhuset har hon aldrig känt sig trygg och hon vet att de luras och skor sig på människors rädslor och osäkerhet. I centrum av Náklar finns portarna som gör att man snabbt kan ta sig mellan olika delar av riket. De drivs av vargblod och är anledningen till att jägarna behövs. Men det är något märkligt med blodet och ulvsjukan sprids i staden. Det blir Juva och hennes gängs uppgift att döda även de ulvsjuka och Juva vill sätta stop för dödandet av både varg och människa och ta reda på vad det är som egentligen händer. En märklig kraft har återkommit och en varelse som läsare av Korpringarna kommer känna igen får en central roll. Boken är oupphörligt spännande och välskriven, men ganska våldsam och rå.