Sunrise on the reaping av Suzanne Collins

 

Happy Hunger games! May the odds be EVER in your favor!

Vi befinner oss i Panem, det som en gång var USA. Landet styrs med järnhand av den enorma huvudstaden. Runt den finns de 12 distrikten som kämpar för att överleva i en värld som ständigt kontrolleras av huvudstadens vakande öga. För längesedan försökte distrikten att göra uppror mot huvudstaden, men misslyckades.

 Som en påminnelse om rebellernas nederlag tvingas nu distrikten varje år att skicka en pojke och en flicka mellan 12 och 18 år till Hungerspelen. Ungdomarna lottas ut inför publik och skickas till en enorm arena, där de tvingas kämpa mot varandra tills endast en återstår. Allting livesänds, i huvudstaden ses spelen som fantastisk underhållning, medan det för distrikten är en tid av sorg och rädsla.

 Denna bok tar sin början på Slåtterdagen, dagen då ungdomarna ska lottas ut, under Hungerspelens 50:e år. För att fira jubileet kommer det denna gång att lottas ut dubbelt så många ungdomar som tvingas delta i Hungerspelen, 48 stycken istället för 24.

 Sextonårige Haymitch Abernathy i distrikt 12 gör sitt bästa för att inte tänka på den stundande slåttern. Han vill bara att dagen ska vara över så att han kan andas ut och fortsätta sitt liv med sin familj och sin stora kärlek.

När hans namn ropas ut under slåttern, krossas alla hans drömmar. Han slits bort från sina nära och förs till huvudstaden i sällskap med tre distriktskamrater. På plats förbereds de på att bli instängda i arenan. Men trots att han inte hyser några förhoppningar om att någonsin se distrikt 12 igen, vaknar också något annat i Haymitch. En gnutta av trots. Om han ändå ska dö, så ska han se till att han ställer till saker för huvudstaden innan dess. Han tänker förstöra arenan.

Denna bok utspelas 24 år innan originalböckerna och Hungerspelen håller fortfarande på att formas till det brutala spektakel vi senare känner igen. I Sunrise on the reaping ligger fokus mycket på huvudstadens propaganda och förtryck. Huvudpersonen i boken, Haymitch, är den som senare agerar handledare åt Katniss och Peeta i originalböckerna. Då är han en nedbruten, alkoholiserad man med skarp tunga och mörk humor. Hur blev han sådan? Hur såg hans Hungerspel ut? Vad tvingades han göra för att överleva? Äntligen får vi svaren! Haymitch är en karaktär som jag alltid har tyckt om och jag är glad över att hans historia äntligen berättas. Tempot i boken är rappt, språket flyter på. Det är plattan i mattan från start och jag älskar det! Den unge Haymitch är något helt annan än den vresige man vi träffar i originalböckerna. Den här Haymitch är fylld av kärlek och drömmar.

  I likhet med tidigare böcker i serien är det en rå och brutal värld som skildras och man lämnar inte Panem oberörd. Om man har läst de andra böckerna i serien så vet man hur den här boken slutar, men det spelar liksom ingen roll, jag fastnar i historien oavsett. Vissa av karaktärernas interaktioner känns lite forcerade och det är lite väl många sångtexter för min smak. Men jag tyckte mycket om boken och skulle gärna se ytterligare bakgrundsböcker för andra karaktärer i Hungerspelens universum.