Djupa Ro av Lisa Bjärbo

I det lilla samhället Ingelstad hittas en dag nittonåriga Jonathan död. Hans kropp ligger livlös vid badplatsen Djupa Ro, och när beskedet når de närmsta fyra vännerna återvänder de till sin barndomsort. De säger att det är för att gå på begravningen. Men egentligen handlar det nog lika mycket om att överleva. 

Det Lisa Björbo gör så bra är beskrivningen av hemvändande till barndomsorten. Hur komplext det är. Alla nya sammanhang man har som man vill berätta om men som faller platt. Man möts av kompakt tystnad. Totalt ointresse. Det är lättare att bara gå in i de roller man alltid har haft, och veva samma samtal som innan man åkte iväg. Komplexiteten i att sakna hela sammanhanget hemma, hela uppväxten, allt det trygga, trånga. Samtidigt som det är så skönt att ha lämnat skiten bakom sig, att det känns som en befrielse att vara på en annan plats. Som om det är lättare att andas där borta. 

Trots att det planlösa umgänget börjar gå dem på nerverna, är det värre att vara ensam än att vara där tillsammans. Alla mår skit, men ingen vet hur de ska göra för att må bättre, så ingen försöker ens. David funderar på det som polisen sa om Jonathans död, att han var full när han drunknade. Men David kan inte minnas att han någonsin sett Jonathan påverkad.

Himlabrand av Moa Backe Åstot

Vi får möta Ánte som är same och vars liv och framtid finns i rennäringen. Han är enda barnet i sin familj så saken är liksom klar. På en bokförsäljning hittar Ánte en bok av Harald Lundgren som bedrev rasbiologisk forskning och tog bilder av samer, mätte till exempel skallar för att försöka visa att samerna var underlägsna som ras. Denna forskning är ett mycket mörkt kapitel i vår historia. På en bild hittar han sin farmors farmor och farfar och frågorna hopar sig för Ánte, Det finns också andra frågor som Ánte vill ha svar på; vart ska känslorna för Erik ta vägen? Finns det en möjlighet att vara både renskötare och homosexuell? Och är Ántes känslor besvarade? 

 

När vargarna kom av Charlotte McConaghy

Jag tyckte så mycket om Den sista migrationen av Charlotte McConaghy därför kastade jag mig över När vargarna kom.
Tvillingsystrarna Inti och Aggie har alltid varit oskiljaktiga så när Inti flyttar från Alaska till Skottland för att försöka återinföra vargar i de avlägsna högländerna följer Aggie med. Inti är inte som andra. Hon har en helt unik uppfattning om känsel - spegelberöringssynestesi - ett neurologiskt tillstånd. Hjärnan tolkar andras sinnesförnimmelser, människors och även djurs. Det hon ser känner hon.
Boken innehåller många vackra miljöskildringar och jag börjar tänka på Maja Lundes Przewalskis häst. Att leva för djuren, välja dem, följa dem, och människans påverkan på miljön och den vilda på naturen omkring oss. Och alla dessa  mellanmänskliga ofta svåra relationer.
När Intis försök med vargarna tillslut visar sig lyckat vänds allt upp och ner. En av lokalborna hittas död och alla skyller på vargarna. 

Tunnel 29 Den sanna historien om den osannolika flykten under Berlinmuren av Helena Merriman

Vi får lära känna Joachim Rudolph, hans vänner och bekanta som riskerar sina liv för att gräva en tunnel från Västberlin till Östberlin för att ge människor en möjlighet att fly. Joachim Rudolph var 22 år då han ledde projektet att gräva en tunnel under Berlinmuren. Författaren Helena Merriman har djupintervjuat honom vid flera tillfällen vilket resulterade först i en populär podd och sedan den här boken.
Vid den här tiden håller Stasi på med en massiv övervakning av alla, grannar anger varandra och ingen går säker. Desperationen att fly är stor i Östberlin. Många fängslas eller dödas vid flyktförsök. Tunnelbygget som tar flera månader finansieras av det amerikanske tv-bolaget NBC i utbyte mot att få filma det farliga arbetet. Kalla kriget gör läget otroligt spänt både USA och Sovjetunionen är närvarande med militär på plats. Berlinmuren byggdes 1961 och revs först 1989. En spännande historisk berättelse.

Så jävla operfekt av Charlotte Cederlund

Jag har läst ”Så jävla operfekt” av Charlotte Cederlund och kastades tillbaka till högstadiet direkt. Osäkerheten, otryggheten, olusten och det dåliga samvetet man kände när man inte vågade stå upp för orättvisor eftersom man då själv riskerade att bli utsatt, de nya blickarna på kroppen som förändrades, lusten att passa in till varje pris. Jag funderar också varje dag på kroppen och påverkas som alla andra av normer och förväntningar. Ska man kämpa för att passa in i normen eller helt enkelt bära sin kropp med stolthet, precis just såsom den är? Varje dag vi alla väljer det sista alternativet är en dag att vara stolt över. Böcker som denna hjälper till att göra just det. Boken handlar om Emma som gillar hästar och inte handboll och just därför förlorat sin bästa vän Clara som hamnat i ett nytt lite coolare sammanhang och därför väljer bort Emma. Emma ser väldigt mycket orättvisor i klassen, men vågar inte stå upp. Allt börjar förändras när Emma hittar en lapp där det står "du är bra som du är". Med känslan av att låtsas vara modig går Emma mot en stor förändring, en förändring som kommer påverka många i hennes omgivning.
 

Vi vänder vågorna av Vendela Vida

Trettonåriga Eulabee växer upp i San Francisco i området Sea Cliff under 1980-talet. Hon och hennes vän, Maria Fabiola har gjort området till sitt, de upplever äventyr och utsätter sig för faror som man gör. En händelse med en blottare gör att Eulabee blir bortstött ur gemenskapen. Så försvinner Maria Fabiola och skakar hela samhället i dess grundvalar och bara Eulabee förstår hur det hänger ihop. Eulabee är sårbar, men ändå stark nog att stå upp för vad hon vet och hon räds inte för att säga som det är även om det får väldigt stora konsekvenser för henne. En rolig detalj är att Eulabees mamma är svensk och familjen har ett svenskt nätverk och firar svenska högtider. Jag tycker det är så fint, både allvarligt och humoristiskt, skildrat, hur det är att gå från barn till vuxen och utan egentlig hjälp från vuxenvärlden försöka förstå vad det innebär att bli vuxen. Den där tiden i livet när allt är ett äventyr, där gemenskap och vänskap betyder allt och så smyger sig allvaret, förväntningarna och den egna kroppens nya känslor på och gör allt komplicerat. 

 

Dödsdansen av Linda Åkerström

Ytterby. En plats som många andra, men ändå inte riktigt. I Ytterby finns en dimtäckt dal, och många menar att detta sägs vara Blåkulla, dit häxorna reste på sina kvastar för att fira djävulen under häxsabbaten. Här bor sjuttonåriga Heddy, en tjej med en lite speciell förmåga. Hon kan nämligen förnimma folks känslor, något som gör att hon i allmänhet uppfattas som lite märklig. Dock är hon inte ensam, hon har två kompisar: Rachel och Eli. Fast Eli och hon umgås bara för att de båda gillar Rachel, de har egentligen inget annat gemensamt. De tre tjejerna ser mycket fram emot Ytterbys årliga midsommardans, att få umgås och festa. Men kvällen blir inte riktigt som de har tänkt sig. Eli går hem tidigt på grund av feber och senare under firandet dyker en mystisk speleman upp och ungdomarna kan inte sluta dansa till den förtrollande musiken. Bara Heddy lyckas på något vis motstå de lockande tonerna. När hon vaknar upp ur sin trans är de andra från festen spårlöst försvunna, även Rachel. 

Heddy och Eli bestämmer sig för att trotsa sina olikheter och söka efter sin vän. Spåren leder till en plats på andra sidan den dimmiga dalen, fylld av magi och mystiska väsen.

På andra sidan finns Arve. Arve som spelar fiol som ingen annan och som fått i uppdrag av sin far att hämta människor, till vad får vara osagt. Dock råkar han lämna en kvar. Heddy. Han får i uppdrag att hämta över henne till andra sidan, men när de träffas blir ingenting som någon av dem har tänkt sig.

"Dödsdansen" är första delen i en planerad trilogi och är inspirerad av sägnen om Hårgadansen, där djävulen förklädd till speleman stämmer upp i en melodi. Festens deltagare rycks med och kan sedan inte sluta dansa. Boken är spännande, fängslande och riktigt, riktigt bra! Finns viss risk för att man inte kommer i säng i tid, då man bara vill läsa en sida till och sedan en till... Längtan efter nästa del är stor!

Rådjursmannen. Mina sju år i vildmarken av Geoffroy Delorme

Som barn var Geoffroy ofta ensam och sökte sig gärna ut i naturen. Redan som sexåring instängd i skolsalen längtade han efter frihet. Den vilda naturen lockade och drog tidigt i honom. Geoffroy möts dock av en oförstående vuxenvärld och när han många år senare tar beslutet att flytta ut i naturen är föräldrarna avståndstagande. I skogen känner Geoffroy lycka, glädje och fullkomlighet. Men livet i skogen blir svårt, att hålla sig torr och varm och lyckas få tag på mat och rent vatten är oerhört svårt. Men Geoffroy studerar rådjuren och lär sig av dem. Han lär sig att sova i korta intervaller, vilket blir en förutsättning för att kunna överleva. Långsamt börjar rådjuren acceptera honom och så småningom blir han en del av flocken. Under sju år lever han av och med naturen tillsammans med rådjuren. De blir hans familj och det här är deras berättelse.

Stargate: en julberättelse av Ingvild H. Rishøi

Tänk dig en nutida flickan med svavelstickorna av H.C. Andersen blandat med socialrealism, Selma Lagerlöf och lite Astrid Lindgren samt en massa julstämning och magi så får du Ingvild H. Rishøi. Jag sträckläste den en natt när jag inte kunde sova och fick då möta syskonen Melissa och Ronja som bor i Oslo med sin pappa som är periodare. En dag nära jul får han jobb som julgransförsäljare och hoppet börjar växa hos barnen. Men det grusas och Melissa får tigga sig till att ta över pappans jobb och utföra det före och efter skolan och Ronja får sälja kransar till förmån för behövande (som de ju är). Det är kallt, det är sorgligt, det är magiskt! Melissa och Ronja står bredvid varandra, utlämnade till varandra, sitt öde och sina drömmar och det finns skyddsänglar runt barnen som försöker se efter dem. Men verkligheten i den smällkalla vintern gör allt den kan för att bryta ner dem.

 

Fädernas missgärningar av Åsa Larsson

Varför läser man deckare? Vissa människor undviker ju genren men det är ju ett ypperligt sätt att komma åt människors drivkrafter, hemligheter och relationer liksom marinerade i samtiden. Vad händer i en människa när hen utsätts för stora påfrestningar? Hur skulle du reagera i samma situation? Tilldelad Svenska Deckarakademins pris för Årets Bästa Svenska Deckare 2021 blev denna och det hade varit konstigt annars för den är så bra! Ingen skriver som Åsa Larsson tycker jag, fantastiska personporträtt av komplexa personer, realistiska, mångfacetterade relationer och händelser med förankring långt bak i tiden som påverkar de som lever nu. Vi får möta den före detta boxaren Börje Ström som i trettio år har undrat vad som hände med hans pappa som plötsligt försvann. Kroppen hittas i en frys och rättsläkaren Pohanen övertalar Rebecka Martinsson att titta på fallet. Rebecka är översköljd av arbete och ber den pensionerade polisen Sven-Erik Stålnacke om hjälp. Det visar sig vara ett komplicerat, farligt fall med kopplingar till organiserad brottslighet. Att det är den sista gången vi får möta Rebecka Martinsson vill jag inte gå med på! Hoppas verkligen att Åsa Larsson hittar en lika bra huvudperson och lika många fina sidokaraktärer som t.ex. Anna-Maria Mella, Sivving, Sven-Erik Stålnacke och alla de andra. Och hur ska det gå för Snorvalpen och med Krister? Det blir riktigt tomt och tråkigt detta.