Missat Samtal av Nora Dåsnes

Missat samtal är en grafisk roman skriven av Nora Dåsnes. Grafiska romaner är en genre som jag vanligtvis inte brukar läsa, men temat för boken fångade mig och nu sitter jag här och skriver en kort sammanfattning. Missat samtal utspelar sig i tiden efter 22 juli 2011, då 77 människor miste livet i terrorattentatet Utøya och regeringskvarteret i Norge. Terrorattentatet är det värsta i Norges sedan andra världskriget och gärningen utfördes av norrmannen Anders Breivik, han dömdes till minst 21 års fängelse. Handlingen i Missat samtal cirkulerar kring Rebekka och hens familj och vänner. Hur deras liv såg ut efter attentatet, hur de drabbades samt hur olika vi är på att hantera sorg och saknad.  

 
Huvudkaraktären Rebekka och hens bästa vän Fariba ska precis börja gymnasiet när historien börjar. Rebekka har svårt att släppa det som hände under sommaren, medan Fariba vill se framåt och fokusera på den nya skolan. Hon engagerar sig politiskt och ser till att hon och Rebekka blir inbjudna till olika fester, något de inte blev under högstadietiden. Rebekka däremot vill skriva och undersöka olika händelser, och hon vill veta varför gärningsmannen/ valde att döda så många människor den dagen. Hen är fast i det förflutna och istället för att fokusera på den nya killen Daniel som verkar intresserad av hen, stöter hen bort honom och även Fariba. När man läser historien får jag en känsla av att Rebekka är orolig över sin bror, som är deprimerad och bara är hemma och spelar spel som går ut på att man ska döda människor. Kanske är Rebekka rädd att hens bror ska begå liknande brott som Breivik gjorde. 

Jag minns när nyheten kring attentatet nådde mina öron; jag hade också sommarlov precis som karaktärerna i romanen, men till skillnad från Rebekka skulle jag till hösten börja trean på gymnasiet. Jag minns att vi diskuterade vart vårt samhälle är på väg, varför finns det så mycket ilska/hat i världen. Dessa tankar får läsaren reflektera över i Dåsnes grafiska roman, samt existentiella frågor. Illustrationerna är levande och melankoliska, språket påminner om vardagligt talspråk. Illustrationerna går i en gråaktig ton som visar vardag och drömvärld, men varvas ibland med en röd som ska illustrera dåtid. Dagen då terrorattentatet ägde rum. Jag tycker att det är talande och vackert att använda olika färger för att skilja på nutid och dåtid, samt verklighet och dröm.   

 

Klättrarna av Keith Gray

 

Hur är ditt förhållande till träd egentligen? Nästan varje dag i mitt liv så har jag sett ett eller flera stora träd från mitt fönster, ofta ekar. Stora och majestätiska. När jag klättrarna så påminns jag om glädjen i att klättra i träd, den hisnande känslan när man, efter att ha klättrat med full koncentration, når toppen och tittar ner och inser hur långt det är till marken.

Sully älskar att klättra och han är den bästa klättraren i byn och hittills har han inte blivit utmanad. Han klarar Korkskruven och Dubbelstammen utan problem. Men så kommer Nottingham till byn och plötsligt är Sullys möjlighet att komma först upp i det sista, allra högsta trädet i byn hotad. Det blir en tävling som börjar ganska oskyldigt, men ganska snabbt utvecklas till något med mycket större insatser.

Det här är en ganska lättläst bladvändare med många dimensioner. Så om du letar efter en bok som du snabbt kommer in i och igenom, men som ändå är drabbande och spännande så är detta boken för dig.

Pet av Akwaeke Emezi

 

Samhället Lucille där boken utspelar sig är en slags utopi, starka, goda krafter har med folkets revolution utplånat alla monster och gjort samhället tryggt och rättvist. Här får man vara som man är, älska den man vill och alla är lika mycket värda. Till och med att vara trans är inte en stor grej. Naturligtvis var det inte lätt att skapa ett sådant samhälle, de som var goda fick göra onda handlingar och så fanns änglarna.. Jam bor i Lucille med sina föräldrar, hennes mamma är konstnär och har skapat en märklig målning på en skrämmande varelse. När Jam smyger in för att titta på resultatet får varelsen liv. Enligt varelsen, som Jam kallar för Pet, finns det fortfarande monster i Lucille och ett av dem hotar Jams bästa kompis familj. Ingen tror på Pet, men Jam känner sig ändå inte redo att ignorera misstanken innan hon har undersökt den ordentligt. Så medan Jams föräldrar tror att Pet har sänts tillbaka så drar Jam och Pet ut på uppdraget att hitta ett monster som alla tror är utrotade för längesedan.

Akwaeke Emezi är född 1987 i Nigeria, men bor i USA. Pet har blivit utsedd till en av de 100 bästa böckerna för unga vuxna genom tiderna av Time Magazine och Emezi har genom den blivit en ikon i queer- och transkretsar världen över. 

Remote control av Nnedi Okorafor

Remote control är en futuristisk kortroman skriven av den amerikansk-nigerianska författaren Nnedi Okorafor. Det är inte ofta som jag läser litteratur som utspelar sig på den afrikanska kontinenten, särskilt inte futuristiska Sci-Fi berättelser. Författaren är skicklig på att väva samman Sci-fi inslag med afrikanska miljöer, kulturer och perspektiv.

Remote control är en fristående historia som utspelar sig i samma universum som Okorafors tidigare romaner, Who Fears Death och The Book of Phoenix (Who fears death-serien).

Remote control utspelar sig i Ghana och handlar om en flicka som kallar sig för Sankofa, hennes riktiga namn har hon sedan länge glömt bort. Sankofa kallas dödens adoptivdotter och hon sprider skräck omkring sig. Sankofa har inte alltid haft detta öknamn, det fanns en tid då hon hade en familj och ett hem. Men när Sankofa var sju år gammal förlorade hon allt. Vid sin sida har hon en lite röd räv, hennes enda sällskap.

Hon har hittat ett frö vid sitt favoritträd som gett henne en skimrande grön kraft, men det har enbart lett till förstörelse och död. Hon tvingas lämna sitt hem, och börjar vandra. En man erbjuder henne skjuts, men det är någonting med hennes beröring. Allting dör, även elektronik och mannens lastbil slutar att fungera. Hennes vandring för henne till olika byar, samtidigt som skräck sprids hjälper hon familjemedlemmar och deras döende att finna ro. Slutligen hamnar Sankofa i Robotown, en tydlig futuristisk stad där jellitelli (en vägg-tv av gelé), AI, drönare, självkörande bilar och elektronikmarknader är närvarande.

Författaren blandar de futuristiska inslagen med det traditionella och läsaren möts även av moskébesök och malaria, karaktärerna bär kaftan, hijab eller turban och äter stekt kokbanan och getkött. Trots romanens korta omfång bygger författaren upp en detaljrik värld som blir väldigt tydlig för mig.

Fourth Wing av Rebecca Yarros

Välkommen till Basgiath, en elitskola där varje dag kan bli din sista. Det gäller såklart inte för alla, men om du som Violet blivit beordrad till att bli drakryttare är det den bittra sanningen. Detta är en romantisk fantasyroman som har allt man önskar - du har drakar, fiender och en hänsynslös skola i Dark Academia-anda, allt i en ny värld fylld av romantik att upptäcka. Fourth Wing är utan tvekan en av de bättre romantiska fantasyromaner jag har läst. Språket är levande, boken är välskriven och fängslande. Som läsare fångades jag av historien och försvann in i en annan värld.

 

Vi får följa tjugoårioga Violet Sorrengails första år på elitskolan Basgiath. Under hela sin uppväxt har hon arbetat mot ett enda mål, hon vill bli omgiven av böcker och gamla skrifter. Hon vill bli en skrivare, precis som sin far. Hon vill skriva om historien, inte påverka den. Men, Violets mamma – tillika rektor på skolan – har andra planer och beordrar Violet att bli drakryttare, precis som sina syskon. Utbildningen är den mest prestigefyllda på hela skolan och många elever förlorar sina liv innan de ens har påbörjat den, man kan säga att vara drakryttare inte är något för de svaga och de utmaningar som de tilltänka kadetterna står inför är till för att sålla bort just dem. De prövningar och utmaningar som kadetterna möts av avslutas med att en drake väljer dem. Om du har tur vill säga, för de första års elever som inte blir valda får göra om hela processen nästa år... med förhoppningen att bli valda då.

Men, vad är inte en fantasyroman utan lite romantik och spänning? Jag kommer inte avslöja någonting, men vi kan väl säga man inte ska döma en bok utifrån dess omslag. Och varje historia kan berättas utifrån olika perspektiv. Bokens underliggande tema handlar om och är riktad mot makthavare som gör allting för att gömma undan sanningar.

Fourth Wing är första boken i en ny romantisk fantasyserie (Empyrén), andra delen i serien, Iron flame, finns också att låna på biblioteket. Ryktet säger att Iron Flame inte blir den avslutande delen. Underbart säger jag som inte kan få nog av denna värld som författaren byggt upp!

 

Weyward av Emilia Hart

 

Tre kvinnor, tre olika tider.

2019 flyr Kate från en destruktiv relation och bosätter sig i sin döda gammelfasters stuga i Cumbria. Stugan håller i uråldriga hemligheter och sakta men säkert hittar Kate välbehövlig styrka, kraft och förmågor som finns i hennes DNA.

1942 gör Violet allt för att få fortsätta leka, samla insekter och klättra i träd istället för att bli en giftasvuxen ung dam. Tills ett möte förändrar allt.

1619 står Altha inför rätta för häxkonst och mord. Hennes nära relation till djur och natur skrämmer omgivningen och hon måste utrotas.

Tre besläktade kvinnor som har uråldriga förmågor gemensamt, förmågor som gör de svåra att tämja.

Detta är en stark roman som gjorde stort intryck på mig, omöjligt att släppa. Väl värd att läsa.

Färjan av Mats Strandberg

 Välkommen ombord på Baltic Charisma! 1200 förväntansfulla passagerare ska ta sig en kryssning över Östersjön. Under 24 timmar ska de släppa vardagen, glömma allt och bara festa. Vi får följa flera olika passagerare, till exempel tolvåriga Albin som tillsammans med sin kusin Lo åkt på familjesemester med sin dysfunktionella familj. Vi har också partytjejen Madde, som antagligen kommer bli arbetslös inom den närmsta framtiden och tycker att hon förtjänar en helvild kväll samt den ensamma damen Marianne, som på ren impuls köpt en biljett för att komma bort från sin ensliga lägenhet. 

Vi får också bekanta oss med flera av färjans anställda. Där finns bland annat säkerhetsvakten Pia, som kan lugna vilket galet fyllo som helst och den avdankade schlagerstjärnan Dan, som avskyr varenda sekund av sitt arbete i karaokebaren ombord på Charisma.

Vad har då alla dessa människor gemensamt? Ingen av dem vet att under just denna turen har något annat stigit på färjan i Stockholm. Något ondskefullt. Något som vill dem alla illa. Och mitt på Östersjön, utan någonstans att fly, kan ingen höra dig skrika. 

Skräck är inte min genre, jag är egentligen alldeles för feg. Trots det bet Färjan tag i mig från första sidan. Den är blodig, äcklig, och alldeles, alldeles underbar! Språket flyter, man får upp otroligt detaljerade bilder i huvudet. Den är absolut inget för den äckelmagade. Det är mycket blod, avslitna kroppsdelar och tappade tänder. Men det var ett sant nöje att få följa människorna på Baltic Charisma! Några hejar man på, några önskar man hamnar i fiendens klor. En bok man minns långt efter att man slagit igen den.

Det nionde sällskapet av Leigh Bardugo

Leigh Bardugos nya serie med Galaxy (Alex) Stern är en mörk historia fylld med magisk realism blandat med ett mordmysterium och den är fruktansvärt bra! Jag är väldigt sparsmakad när det gäller fantasy och de är oerhört få som jag fastnar för. Men med denna tog det en sida så var jag helt fast. Nu när jag skriver detta så ligger uppföljaren bredvid och liksom skriker på mig att jag genast måste hem och läsa.

Alex kan se de grå, själarna som dröjt sig kvar och lockas av det mänskliga. Hennes förmåga är mycket ovanlig och efter att ha hamnat mycket snett i livet blir hon erbjuden en tjänst på Yale, det anrika universitetet. Där ska hon läras upp för att övervaka de åtta magiska sällskapen. Men hennes lärare och mentor Darlington försvinner spårlöst och Alex måste själv navigera i helt nya sammanhang. Ganska snabbt inser hon att sällskapen ägnar sig åt väldigt märkliga och farliga saker, hemska ritualer, fruktansvärda droger och till och med mord. Eftersom Alex står ganska ensam och inte vet vem hon kan lita på så måste hon ta hjälp av både polisen och de döda. Det visar sig vara väldigt farligt.

Djävulen och det mörka vattnet av Stuart Turton

 

Sista boken jag läste 2023 blev Stuart Turtons senaste roman Djävulen och det mörka havet. Jag hade precis avslutat en Agatha Christie roman och ville läsa en bok med liknande genre, det vill säga någon slags pusseldeckare, eller mysterieroman. Och, jag blev inte besviken!  

 

Romanen utspelar sig på ett stort skepp under 1600-talet, det var en tid då Ostindiska kompaniet härskade över haven. Ombord på skeppet befinner sig den fängslande detektiven Samuel Pipps. Han ska föras till Amsterdam där han ska avrättas för ett brott som han kanske har begått - detta är oklart både för läsaren, Pipps och hans beskyddare Arent Hayes. Ombord på skeppet finns adelskvinnan Sara Wessel, det är hennes man Jan Haan som är generaldirektör och anledningen till varför skeppet ska färdas över haven till Amsterdam.

 

Men, redan innan skeppet hinner lämna land får skeppet en förbannelse över sig när en spetälsk tycks tala utan tunga för att sedan brinna upp. En främmande symbol dyker upp på seglet, kan det vara djävulens symbol? Då Pipps sitter fängslad är det upp till Arent och Sara att ta reda på om det vilar en förbannelse över skeppet och om någon har kallat på djävulen.

 

Det finns en rad i boken som fångade mig, det är när Arent och Sara diskuterar huruvida det finns en demon ombord på skeppet. Och Arent säger "Oavsett om vi har att göra med en demon som är förklädd till människa, eller en människa som är förklädd till demon, måste vi agera på samma sätt". Ambivalensen kring det ’övernaturligas’ vara eller icke-vara symboliserar ett sätt att se på romanen: vi som läsare har själva möjligheten att avgöra vår förståelse av världen boken utspelar sig i (ett vanligt grepp i litteraturhistorien, exempelvis i Thomas Manns roman Doktor Faustus).  

Som i de flesta pusseldeckare och/eller mysterieromaner gäller det att lägga märke till detaljer, stora som små när du läser. Detta är en nästan 500 sidor lång bok, men tro mig. Det märks inte, detta är en riktig bladvändare. Författaren drar snabbt in läsaren i berättelsen och i karaktärerna. Det är en väl skriven bok som jag kan rekommendera om du vill ha en underhållande mysterieroman!