Mythos: de grekiska myterna återberättade av Stephen Fry

Jag minns första gången jag kom i kontakt med grekisk mytologi. Min morfar hade rader och åter rader med bokhyllor och som den lilla läslus jag var (och fortfarande är), var varje besök lite som att dyka in i en skattkammare. Visserligen var det väl inte mycket som passade för ett barn, men en dag hittade jag en stor, färgglad, illustrerad bok med den korta och enkla titeln "Grekisk mytologi". Jag slog upp första sidan och sen var det kört. Jag kan inte ens räkna hur många gånger jag slog mig ned i morfars slitna gamla soffa och läste sagorna om hur världen uppstod av Kaos, om Kronos som åt upp sina barn, om gudarnas krig mot titanerna, Athenas födelse, Pandoras ask... Ja ni fattar. Detta ligger mig varmt om hjärtat. Så lyckan över att än en gång få dyka in i den fantastiska värld som är gudarnas och de gamla grekernas är stor. Och att dessutom bli vägledd av den brittiske komikern, skådespelaren och Tv-personligheten Stephen Fry är inget annat än ren njutning. Precis som titeln anger, så återger Fry helt enkelt de gamla sagorna och myterna, men på sitt alldeles eget speciella vis. Boken börjar i tidernas begynnelse och följer en kronologisk tidslinje. Vi får följa titanerna, Zeus väg till härskare över Olympen och sedan skapandet av människan. Vi lär oss om familjerelationer, straff och belöningar. Kärleksfulla historier varvas med horribla. Det är fyndigt, intelligent, humoristiskt och kärleksfullt. Fry lyckas få oss att relatera till och förälska oss i karaktärerna. Språket är enkelt och modernt, vilket gör boken lätt att hänga med i. Ett extra plus för de olika fotnoterna, som innehåller fakta om till exempel ord vi använder idag och dess ursprung i grekiskan. Oavsett om du är insatt i, eller fullkomligt ovetande om grekisk mytologi är denna boken en klar vinnare! 

Liv Strömquists astrologi

 

På Bokmässan i år såg jag Liv Strömquist bli intervjuad av Eric Schüldt om sin nya bok om astrologi. Det var en oerhört rolig intervju eftersom de båda erkände att de periodvis helt hade snöat in på astrologi och använde det till att klassificera människor och sätta dem i fack. Eric Schüldt använde ständigt astrologi som partytrick genom att, med hjälp av utseende och personlighet gissa stjärntecken och oftast gissa rätt. Och Liv berättade att hon helt fått sluta med astrologi efter att hon ägnat en stor del av sin första graviditet med att oroa sig för att hennes barn skulle födas som fisk och hur hon då skulle klara det. Själv minns jag att jag som barn läste i min mammas bok om astrologi att mitt stjärntecken var "stundom lite elak eller glädjedämpande" och hur det eventuellt har präglat min syn på mig själv eller kanske snarare motståndet mot denna formulering. Det som är spännande är att man liksom ändå tror på det, fast man vet att det omöjligt kan vara sant. Min farfar som i övrigt var en klok man kunde på fullt allvar döma ut ens potentiella partners enbart på grund av när de var födda. Både Liv och Eric konstaterar att fakta kvarstår, de som är födda i lejonets tecken ser faktiskt ofta ut som lejon, tvillingen har en dubbelnatur och stenbocken och kräftan passar faktiskt allra bäst ihop (fast det visste jag såklart redan)! Boken är också oerhört kul!

Papperspalatset av Miranda Cowley Heller

 

Det här är ett tätt relationsdrama som utspelas under ett intensivt dygn när Elle Bishop ställs inför ett livsavgörande beslut med kopplingar långt bakåt i tiden. Hemligheter och livslögner, skuld och skam, övergrepp och frånvarande vuxna som har nog av sig själva och varken ser eller väljer barnen kommer i dagen.

Denna bok lämnar mig inte i fred, det är så ömsint och intensivt gestaltat hur en människas hela liv dramatiskt kan avgöras inom henne utan att någon märker vad som sker. Mitt i allt familjeliv går det liksom obemärkt förbi och som läsare tassar du med, darrande av undertryckt spänning. Jag kände en stor igenkänning över hur det kan kännas när man vet att det här kan jag bara ensam avgöra och ingen enda kan vägleda eller hjälpa mig eftersom trådarna löper alltför djupt in i det förflutna och in i min själ och där inne finns tusen hemligheter gömda.

Den dagen den sorgen av Jesper Larsson

En man förlorar sin fru och hans dotter håller på att glida honom ur händerna. Hans rädsla och oro gör honom besatt, kanske är hon i riktig fara? Han kollar henne, förföljer henne, lider och våndas. Ingen avlastning finns när hans tankar och rädslor får fritt spelrum. Var går egentligen gränsen till hur mycket man får lägga sig i och kontrollera sina barn, även om det handlar om omsorg, oro och kärlek? Vad händer när obearbetad sorg som inte får utlopp dirigeras om till ett växande barn? Vems blir ansvaret när allt går åt skogen?

Boken har jämförts med Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien där Jan i Skrolycke förlorar förståndet när hans dotter Klara hamnar i olycka. Båda böckerna handlar om faderskärlek och kärlekens makt över oss. Båda böckerna är väldigt bra och jag läste båda som om i trans.

Trådarna i väven: På spaning bland minnen och kulturarv i Sverige av Maja Hagerman

Maja Hagerman undrar vart människorna på väg och vad bär de på för tankar om framtiden. Hennes bok är en essä om historiens roll i vår samtid. Författaren berättar om de människor som aktivt håller minnet av det förflutna igång. De som brinner för att bevara hantverk och levandegöra gamla miljöer. Men Maja tar även upp obekväma sanningar om förtryck av svenska minoriteter. Sveriges tunga bagage inom den rasbiologiska pseudovetenskapen.

Maja skriver dock fint om det nya och det gamla, om traditioner. Finns det någon grå väderlek i detta land som inte är värd att beskriva, oavsett årstid passar det alltid att prata om vädret i Sverige. Det är något av en nationell sedvana. 

Om att hösten bjuder på avsked, men att traditioner kan hjälpa en igenom trista känslor av förlust och avsked. Att leva nu och se framåt blir lättare om man samtidigt kan tänka att man ändå på något sätt kan komma tillbaka. Att man kommer att få återvända till det välbekanta längre fram. Årstider kommer och går och traditioner hjälper oss att hantera tid och förändring. Håll kvar vid det gamla och släpp in det nya. I toleransens namn, det går att göra båda. 

Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren

  

I denna pärla till bok får vi följa Clea, dotter till en känd svensk skådespelerska och uppvuxen i Stockholms teatervärld. Hon är trots sina blott sexton år lite av en kändis, då hon redan som barn medverkat i teaterpjäser och julkalendrar. Vi får också följa Tamar, en tjej från anspråkslösa Östersund som lämnar tryggheten bakom sig för att få chansen att uppfylla sin dröm om att bli skådespelerska. En regnig dag i augusti börjar de på teaterprogrammet på Norra Latin i Stockholm. De går i samma klass, men där slutar alla likheter. Clea har sin givna plats på skolan och börjar snart att dejta den populäre och mystiske Tim, son till en av Sveriges största skådespelare. Tamar har lämnat sin familj och sina vänner bakom sig och är inneboende hos en dam i en av förorterna. Hon är ensam och har svårt för att få vänner i den nya klassen. När hon ser sin idol Clea den där första skoldagen blir hon blixtförälskad. Men håller sig på avstånd och följer Clea och Tims förhållande i sociala medier.

Det finns också något mystiskt med Norra Latin. En tragedi sägs ha inträffat under den tid då skolan var ett läroverk för pojkar och har blivit något av en vandringssägen bland skolans elever. Men vad är myt och vad är sant? Bergmark Elfgren väver skickligt in det förflutnas skuggor i Clea och Tamars liv.

Det här är en sån bok som är svår att lägga ifrån sig. Sara Bergmark Elfgren är rasande skicklig när det kommer till att skriva om tonåringar. Man känner så väl igen ångesten, den himlastormande kärleken och känslan av att inte vara tillräckligt bra. De övernaturliga inslagen ger enligt mig en extra dimension av spänning och trots bokens omfång (577 sidor, front AND BACK!), sögs jag in ordentligt och fick efter tre dagar av intensivt läsande motvilligt lämna den värld som är Norra Latin. Detta är första delen i den så kallade "Stockholmstrilogin". Jag kan nästan lova att du inte kommer bli besviken!

Livets tunna väggar av Nina Burton

I Nina Burtons poetiska essäbok Livets tunna väggar försöker författaren läsa och förstå naturens språk. Hon frågar sig om man kan läsa av bins dans och fåglarnas vingslag? Från sin ärvda sommarstuga möter hon djuren och naturen inpå knuten. Hennes kärleksfulla blick på allting omkring sig gör mig varm i hjärtat. Vilken liten pärla till bok. Nina vandrar runt på tomten uppfylld av skönheten och förundran över skapelsen. Sommarhuset behöver dock en renovering, det är fukt i väggarna och lite för närgångna djur och insekter har flyttat in. Ninas eftertänksamma bok handlar om harmonin mellan allt levande. Hennes nyfikenhet på världen är inspirerande. Nina menar att alla, djur och växter har ett medvetande.
Livets tunna väggar blev Augustprisnominerad 2020.
 

Dödsbringaren av Jan-Erik Ullström

Året är 1718 och Sebastian står redo med fingret på avtryckaren för att avsluta Karl XII:s liv. Det är långt ifrån första gången han påverkar historiens gång, han har länge verkat i skuggan och agerat lejd mördare åt de som egentligen har makten. De som utser vilket väsen som ska härska över människan. Karl XII:s era går mot sitt slut, ulvens tid är över och det är dags för ett tronskifte. Men Sebastian känner sig denna gång tveksam till uppdraget. Tankarna på att bryta sig loss från de som har makten har allt oftare sökt sig in i hans hjärna. Uppdraget går inte heller som planerat. Innan Sebastian hinner reagera faller kungen död ner, skjuten av en silverknapp. Efter att skottet brunnit av uppstår kaos. Och Sebastian förstår ingenting. Vem har slutfört hans uppdrag? Sebastian och hans följeslagare Beata ger sig ut på jakt för att hitta konungamördaren, en jakt som tar oss från norr till söder i vårt avlånga land och bjuder på möten med bland annat blodsugare, varulvar och vättlingar.

Detta är en välskriven och spännande fantasy, som väver ihop historia och folktro på ett otroligt snyggt sätt. Man sugs omedelbart in i den värld som Jan-Erik Ullström har byggt upp och den känns så självklar. Dödsbringaren är den första delen i serien "Sveablot" och jag längtar redan efter en fortsättning! 

Sommarlov och sommarlån!

 

Hotet av Mats Söderlund

"Jag drömde om svärd i natt.
Jag drömde om strid i natt.
Jag drömde jag stred vid din sida
rustad och stark, i natt.

Det blixtrade hårt ur din hand,
och trollen föll vid din fot
Vår skara slöt sig lätt och sjöng
i tigande mörkers hot."

Så börjar Karin Boyes dikt Sköldmön 

som är en del av denna första del av 

trilogin Ättlingarna. Mats Söderlund 

blandar fantasy, science fiction, 

dystopi och folktro till en berättelse 

som handlar om världen efter en 

klimatkollaps där FN är starkt, vegetarisk mat är norm och 

vattentillgången har gjort nationer som Sverige starka. Vi får 

möta Jenny, en sextonårig tjej som gör vad hon kan för att 

verka vanlig, men som ser, hör och känner lukter ovanligt bra. 

Mycket tyder på att det finns en verklighet som Jenny inte vet 

något om. Mats Söderlund är även poet och språket i romanen 

är fantastiskt, kopplingar till dikter av Stagnelius och Boye med 

det dunkla och tolkningsbara ger den ytterligare tyngd och kittlar 

min fantasi. Jag vill bara läsa mer!