Verkligheten är den senaste boken vi läste i bokklubben på Aranäsgymnasiet. Samtliga deltagare, elever och skolbibliotekarier, upplevde att det är en bra bok att diskutera tillsammans med andra då det öppnar upp för olika perspektiv och tankar kring Heidi Hallbergs tillvaro. Kan man verkligen lita på berättaren? Boken är skriven utifrån ett jag-perspektiv där Ajvide Lindqvist får till ett tvivel i sin berättarteknik, kanske har ni hört talas om den opålitlige berättaren? Det är en klassisk litterär teknik som används i exempelvis Vladimir Nabokovs “Lolita”, som berättas ur perspektivet från en karaktär som vi inte litar på. Kan vi då tro att den litterära karaktären är ärlig om vad den upplevt? Kan en påhittad historia överhuvudtaget berätta om vad som hände ”på riktigt”? Ajvide Lindqvists Verklighetens berättarteknik efterliknar Nabokovs ovannämnda verk. Berättaren ljuger kanske inte om det hon ser, men har kanske inte kapaciteten att förstå vad som egentligen händer runtomkring henne. Romanen påminner även om tv-serien "Truman Show". Tips tips!!
Men, åter till Verkligheten! Romanen utspelar sig under ett dygn, Heidi börjar ifrågasätta sin egna verklighet tidigt i romanen då hon ser en döende fluga på fönsterkarmen. Men efter en blinkning är flugan borta. Heidi börjar tvivla alltmer på sin verklighet ju längre dagen fortgår. Hon upplever deja vú känslor som hon har svårt att förstå. Det blir inte lättare när hennes hand plötsligt försvinner igenom en dörr, och varför är det bara hon som ser det? Hon blir alltmer övertygad om att hon befinner sig i simulering, eller loop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar