Avigt hav av Marie Darrieussecq

Rose får en medelhavskryssning i present av sin Mamma och hon tar med sig sina barn. Rose är en medelålders kvinna, boende i Paris. Hon har klimatångest och hon ifrågasätter det mesta i sitt liv, sin man, sitt jobb, sin föräldraroll, sin plats i tillvaron och vad som egentligen är meningen med allt. När hon inte kan sova rör hon sig runt fartyget på natten och råkar då, i en dramatisk räddningsaktion, på Younès från Niger. Younès räddas från döden av fartygets personal och Rose dras till pojken som hon genom en impuls ger sin sons mobiltelefon och det blir början på en historia där Roses och Younès liv blir sammanlänkade. Det här blev faktiskt för mig en hoppingivande bok som visar på att en människas känslighet och lyhördhet, både för sina egna och andras behov, kan förändra och, i alla fall i liten skala, påverka obalansen i världen. Att göra gott, att ständigt fortsätta att försöka och aldrig någonsin ge upp är det vi måste göra, det blev budskapet som jag tog till mig.