Sköra varelser av Viktoria Myrén

Vi får följa Nina som återvänder från Stockholm till hemorten. Föräldrarna är döda och Nina köper ut systern Lisen ur det gemensamma barndomshemmet. När livet går sönder kanske det ändå finns en trygghet i det man redan känner till, även om det är sårigt och svårt. Barndomshemmet som tryggheten, den enda tryggheten. När Ninas pojkvän Niklas dör oväntat i lungcancer flyttar hon hem igen. Men hur är det att komma hem, möta dem som valde att stanna eller dem som bara blev kvar. Minnena om en uppväxt präglad av våld. Gammal hackordning rostar aldrig. 
Lisen hade haft kvar vännerna från högstadiet. Nina hade inte kontakt med någon från den tiden. Hon hade velat komma bort från allt det där som Lisen tycktes klamra sig fast vid. Människor som hade en uppfattning om vem man var. Hur man var. Lisen hade aldrig känt tvånget att ge sig i väg på samma sätt som Nina. Förut hade Nina känt sig avundsjuk på Lisens förmåga att höra hemma någonstans. Men nu vet hon inte. Nina tänker att hon hade varit en annan person om hon hade stannat kvar. Var det enklare att stanna eller ge sig av? Kanske.