Bita, Lily och Jane (Janne) är bästa kompisar och bor i Tierp. De är trötta på patriarkatet, de är trötta på att bli objektifierade och förminskade, trötta på att vara behagliga och följsamma, trötta på att bli kallade tjejer och därigenom förväntas att vara på ett visst sätt. Tjejer tycker de låter som muffins och ordet förminskar de. De planerar revolt, ordet tjej ska ersättas med Gud. I Bita, Lillys och Jannes verklighet sviker vuxna på olika sätt. Det är föräldrar som använder våld, lärare och rektorer som förminskar, tittar bort och misstror och killar som får fördelar. Hela boken genomsyras av ett vackert språk fullt av metaforer och ilska. Ilska riktat mot de som inte förstår och vägrar att lära sig. Gudarna spränger stereotyper om unga tjejer som varken är Kulla-Gulla eller maktlösa offer, den visar på ett patriarkat i många lager och ställer frågor som; hur klarar man av att leva trots att killars våld begränsar och skrämmer? Hur är det att komma ut som feminist i ett normstyrt samhälle? Men Bita, Lily och Janne är inte bara arga, de är sårbara, galna, ledsna, rädda och glada också, precis som de flesta andra. De stalkar, hämnas och beter sig. De är sjutton år och inga riktiga Gudar, Bita, Lily och Jane kämpar för att få vara människor, inte bara tjejer. På Bok- och Biblioteksmässan såg jag en intervju med Elin Cullhed och hon pratade om hur boken också i mottagandet togs emot som en ”tjejbok” och därigenom förminskades. Hon berättade också om hur hon hade haft behov av Gudarna när hon växte upp och att många lärare och föräldrar ifrågasatte att det verkligen går till så här i skolan med våld som begränsar, vuxna som sviker och normer som styr.
fredag 30 september 2016
Gudarna av Elin Cullhed
Bita, Lily och Jane (Janne) är bästa kompisar och bor i Tierp. De är trötta på patriarkatet, de är trötta på att bli objektifierade och förminskade, trötta på att vara behagliga och följsamma, trötta på att bli kallade tjejer och därigenom förväntas att vara på ett visst sätt. Tjejer tycker de låter som muffins och ordet förminskar de. De planerar revolt, ordet tjej ska ersättas med Gud. I Bita, Lillys och Jannes verklighet sviker vuxna på olika sätt. Det är föräldrar som använder våld, lärare och rektorer som förminskar, tittar bort och misstror och killar som får fördelar. Hela boken genomsyras av ett vackert språk fullt av metaforer och ilska. Ilska riktat mot de som inte förstår och vägrar att lära sig. Gudarna spränger stereotyper om unga tjejer som varken är Kulla-Gulla eller maktlösa offer, den visar på ett patriarkat i många lager och ställer frågor som; hur klarar man av att leva trots att killars våld begränsar och skrämmer? Hur är det att komma ut som feminist i ett normstyrt samhälle? Men Bita, Lily och Janne är inte bara arga, de är sårbara, galna, ledsna, rädda och glada också, precis som de flesta andra. De stalkar, hämnas och beter sig. De är sjutton år och inga riktiga Gudar, Bita, Lily och Jane kämpar för att få vara människor, inte bara tjejer. På Bok- och Biblioteksmässan såg jag en intervju med Elin Cullhed och hon pratade om hur boken också i mottagandet togs emot som en ”tjejbok” och därigenom förminskades. Hon berättade också om hur hon hade haft behov av Gudarna när hon växte upp och att många lärare och föräldrar ifrågasatte att det verkligen går till så här i skolan med våld som begränsar, vuxna som sviker och normer som styr.
onsdag 28 september 2016
Vända blad av Julie Jézéquel
Clara är en ensamstående mor som länge arbetat som
manusförfattare till populära tv-serier. Efter att ha vält ett skrivbord över
sin chef och nästan blivit ”bannlyst” i branschen, måste hon till varje pris
hitta ett nytt sätt att försörja sig och sin femtonårige son. Hon får då idén
att bli spökskrivare och blir efter en tid kontaktad av en mystisk
fabriksdirektör vid namn Bertrand Rosier. Denne man erbjuder henne ett rejält
förskott i utbyte mot att hon skriver hans självbiografi. Inte nog med det, han
vill dessutom att hon ”hittar på ” ett liv åt honom! Detta uppdrag visar sig
dock inte vara så enkelt. Bertrand Rosier är väldigt fåordig och tämligen svår
att komma in på livet. Han avbryter för det mesta när Clara ställer frågor om
hans förflutna. Vem är denne man och varför vill han ha ett påhittat liv? Dessa
frågor ställer sig Clara om och om igen. Sanningen kommer att bli en total
överraskning.
/Christina
Hemligheten av Philippe Grimbert
Philippe är enda barnet och växer upp i efterkrigstidens
Paris. Han är ett klent och sjukligt barn och får ofta behandling av sin
förtrogna gamla sjuksköterska Louise, vars mottagning ligger precis bredvid
hans föräldrars sportaffär.
Som barn är Philippe ganska ensam och i sin fantasi hittar
han på en storebror åt sig. En bror som är mycket längre, starkare, modigare
och vackrare än han själv. Denne låtsasbror blir hans beskyddare och tröst när
han är ledsen eller har problem.
På vinden hittar han en gammal leksakshund av en slump och
kan inte undgå att lägga märke till sina föräldrars nästan nervösa reaktion vid
åsynen.
Under sina behandlingar hos Louise börjar Philippe att
ställa mer och mer frågor om sina föräldrar och livet innan sin egen födelse. Han
får till slut kännedom om alla hemligheter hans föräldrar undanhållit honom.
Han hade haft en storebror. På riktigt. Simon hette han. Varför hade ingen
berättat om honom?
Philippe får reda på sitt judiska ursprung. Det ursprung
som hans far alltid velat dölja och aldrig velat prata om. Han får en tydligare
bild av sin familjs historia och får vetskap om den fasansfulla familjetragedin
hans föräldrar genomgått under förintelsen. Denna roman är en självbiografi.
/Christina
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)