För vad sorg och smärta av Thom Lundberg

Boken För vad sorg och smärta (2016) har lånat sin titel från en traditionell romsk visa. Som titeln antyder, är det en sorglig och smärtsam berättelse. Den handlar om en romsk släkts liv i Sverige under folkhemmets framväxt efter andra världskriget. I samband med att boken gavs ut, berättade författaren Thom Lundberg i en intervju i DN att det är sin egen släkts historia som han skildrar. En historia som han fram till att boken skrevs hade varit tyst om. I berättelsens början anländer familjen Klosterman, med häst och vagn, till en förfallen stuga utanför Falkenberg. De har tvingats bort från sitt hem i Jönköping, under raskravallerna 1948. Under resan, har de sociala myndigheterna omhändertagit och adopterat bort familjens yngsta barn, flickan Syster. Kvar finns de två bröderna Olof och Valentin, som tvingas bli vuxna snabbt för att inte gå samma öde till mötes som systern. Familjen försörjer sig på sysslor som traditionellt har uträttats av romer, men som under modernismens och folkhemmets framväxt snabbt blir överflödiga. Medan sönerna lockas av den pågående samhällsutvecklingen, tar fadern till flaskan i sorg över det förflutna och drömmar som aldrig slog in. Barnens mor är sjuklig och kan bara se på medan hemmet faller samman runt henne. Kanske är boken en hittills saknad pusselbit inom den svenska arbetarlitteraturen. Samtidigt som romernas berättartradition beskrivs som nödvändig för deras romska identitet, konstaterar huvudpersonen Olof bristen på skildringar av romers erfarenheter inom litteraturen. För vad sorg och smärta är en berättelse om Sverige under socialdemokratins glansdagar, som väcker frågor om vad ett samhällsbygge som gör anspråk på att "alla ska med", kräver av befolkningen i gengäld.

Stjärnklart av Lars Wilderäng

Det är någonting som är fel. Det har varit flera stora strömavbrott och tågen står stilla. Bilar, mobiltelefoner och datorer slutar att fungera. Polisens kommunikationsradio har slagits ut. Det finns ingen mat i affärerna. Landstingens journalsystem ligger nere, operationer ställs in och Apotekens receptsystem har slutat att fungera. Dagvattenbrunnarna och pumpstationerna har slutat att fungera och det finns inget rent vatten. Kraftverksdammen vid Vänerns vattenreservoar brister och Trollhättans kraftstation rasar samman. En enorm flodvattenvåg dundrar nedför Göta Älv och in mot Göteborg samtidigt som Ringhals kärnkraftverk havererar. 

Men Filip Stenvik en prepper, en survivalist med fyllt vapenskåp är förberedd. Filip har sin ranson av frystorkad mat, konserver och egen vattenrenare. Filip menar att det räcker med bara ett litet sabotage för att folk ska svälta inom några dagar, om de inte dör av förgiftat vatten först. Anna Ljungberg systemutvecklare, arbetar med EMOIDS-projektet Emergency Mapping of Infectious Diseases på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Anna börjar använda strömavbrotten som ett test av EMOIDS. Strömavbrotten spred sig förstås inte på samma sätt som en smittsam sjukdom men systemet kunde ge en snygg kronologisk visualisering över avbrotten. Systemet var till för att rapportera in fall av smittsamma sjukdomar och få en visuell kartläggning av spridningen i intensitet och tid. Hon kunde lägga in varje strömavbrott som en patient. De första strömavbrotten dök upp i Göteborg och Stockholm tätt följt av London. När ett första strömavbrott drabbat orterna dök allt flera avbrott upp i anslutning till den första störningen och spred sig utåt. Strömavbrotten spreds som en smittsam sjukdom fast mycket, mycket snabbare. Vad orsakade den här? Det kan omöjligt vara ett datavirus. 

En mycket spännande dystopi och första delen i en serie av Lars Wilderäng. 

Så har jag det nu av Meg Rosoff

Jag såg Meg Rosoff på Bok- och biblioteksmässan i september och det var min höjdpunkt på mässan. Meg Rosoff var roligt, sprallig, spontan och fantastisk att lyssna på och hon visade att det är möjligt att debutera sent i livet och ändå skriva böcker som den här. När jag först började läsa hade jag intrycket av att jag skulle hamna i andra världskriget, det var något med tonen, språket och Daisy som person som hade det effekten. Men så dök en mobiltelefon upp i texten och andra små ledtrådar till att romanen faktiskt utspelar sig i vår tid, fast när kriget har kommit. Femtonåriga Daisys pappa har en ny tjej som väntar barn och Daisy skickas till sin moster på landsbygden i England. Där hamnar hon bland sina kusiner som lever i en helt annan verklighet än Daisy, där råder frihet och där finns äventyr och kärlek, visar det sig. Mostern, som strax efter Daisys ankomst måste ge sig iväg, ger Daisy nycklar till att förstå och lära känna sin döda Mamma och hennes fyra kusiner ger henne ett aldrig förut upplevt sammanhang. I den ensligt belägna gården får de fem barnen uppleva ett eget paradis och kärleken mellan Daisy och kusin Edmond får komma till fullt utlopp. Daisy älskar och läker, men kriget kommer så småningom ända fram till gården och de fem skiljs åt och krigets makalösa hemskheter skonar ingen så som krig aldrig gör. Jag fullkomligt älskar den här boken, den är så himla bra!

Det 19:e Fabergéägget av Claes Ericson

Under ryska revolutionen 1917 störtades det gamla tsarväldet och byttes ut mot ett kommunistiskt styre. En av orsakerna till revolution var att folket ville få slut på Rysslands deltagande i första världskriget. Kriget gick mycket dåligt för Ryssland och det ledde till hungersnöd och svåra prövningar för folket. 

Alla gillade dock inte förändringarna som de kommunistiska bolsjevikerna genomförde. 1918 utbröt ett inbördeskrig mellan bolsjeviker (de röda) och kontrarevolutionärer (de vita). Striderna pågick i drygt tre år och slutade med att bolsjevikernas röda arme segrade. Konflikten blev oerhört kostsam för det ryska folket. År 1922 när inbördeskriget var över utropades Sovjetunionen. Sovjetunionen varade sedan ända fram till 1991 när kommunismen i Europa kollapsade.  

När den här boken börjar är det sommaren 1918 i Sankt Petersburg. Vi får följa med banktjänstemannen Ivan Skuratov från Imperiebanken i Petersburg på ett dramatiskt uppdrag. Ivan kommer att få en avgörande roll i Rysslands historia. Ivan får till att börja med en central roll i Feliks Jusopovs planer att mörda tsarfamiljens helige man, Rasputin. Ivan Skuratov får i uppdrag att med Fabergés Jubileumsägg tillverkat 1903 till tsarens mor betala en brittisk grupp för ett fritagningsförsök av tsaren.   

I nutid åker svenske Astor Kragh till Moskva för att begrava sin avlida mor i rysk jord. I Moskva träffar Astor sina ryska släktingar och går igenom sin mors kvarlåtenskap och pratar om släktens historia. Det visar sig att Astor är släkt med en Ivan Skuratov. Astor tar hjälp av sin kusin forskaren Anja och tillsammans försöker de hitta Fabergés kejserliga ägg, Jubileumsägget som idag skulle vara helt ovärderligt. Här följer en spännande skattjakt genom Ryssland. Genom KGB-arkiven, längs Transsibiriska järnvägen mot Sibirien följer de i Jubileumsäggets fotspår, de letar efter en vänster vänd svastika, symbolen för Saint Johns brödraskap. Problemet är bara att det är fler som letar efter Jubileumsägget.