Min fantastiska väninna av Elena Ferrante

Det har kommit andra böcker emellan hela tiden, men nu har jag äntligen läst Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. En riktig snackis och ”succé” världen över har hela bokserien blivit, och visst tycker även jag att den är riktigt läsvärd. Det tar lite tid att komma in i den på grund av alla familjer i grannskapet man behöver hålla reda på. För i denna första del handlar det om barndom och tonår i ett Neapel på 1950-talet. Huvudpersonerna och deras familjer bor i hyreskaserner i utkanten av Neapel under fattiga förhållanden, och under barndomen vet de inte så mycket om staden utanför sina egna kvarter. Elena är den som berättar historien om sin barndom, hon är vaktmästarens dotter. Hennes väninna Lila som är skomakarens dotter har en central roll i historien. Lila har en stark personlighet, hon har lärt sig läsa på egen hand innan hon börjar skolan. Men det är ändå inte hon som får möjligheten att fortsätta studera. Istället slutar hon skolan vid 14 års ålder för gå i lära hos sin far. Elena däremot uppmanas av lärarinnan att fortsätta studera, och som också hjälper henne med böcker och material till skolgången. Världen som Elena och Lila lever i är styrd av starka normer och värderingar. Att vara kvinna innebär att enda möjligheten att skaffa sig status är att gifta sig rikt och se bra ut. Samhället präglas av korruption där maffian har stark inverkan. Det är en mycket gripande historia om kvinnors villkor i ett samhälle som styrs av män och status. Men också en fin historia om hur vänskap formas och stärks över tid. Härligt att det finns 3 delar till att grotta ner sig i.