Den röda adressboken av Sofia Lundberg

"Jag ger dig mina minnen. De är de finaste jag har." 

Doris sitter vid sitt köksbord, hon arrangerar saltkaret, medicindosetten och den röda adressboken i slitet läder. Hon arrangerar sakerna noga, de måste stå rakt och prydligt. Doris är 96 år och bor ensam på Bastugatan i Stockholm. Enda släktingen är hennes systers barnbarn Jenny som bor i USA. Efter ett fall och en mindre hjärtattack vill sjukhuset att hon ska in på ålderdomshem men Doris vägrar. Samtidigt känner Doris att livet är på väg att ta slut. Så med utgångspunkt från sin adressbok från 1928 börjar Doris skriva ned sina minnen, anteckningarna tänker hon ge till Jenny, den enda person som kommer att minnas Doris. Fram träder ett pärlband av människor som Doris mött och älskat namn som sedan länge är överstrukna i adressboken och i marginalen fått ordet DÖD. Vi får följa med på en resa till svunna tiders Stockholm, Paris och New York samtidigt är boken en påminnelse om vilken rikedom av livserfarenhet äldre människor bär inom sig.